20 000 läsare, (nästan) 500 likes & 900 tittare

Ny vecka, nya möjligheter men först och främst tänkte jag blicka tillbaka och dela med mig av en kort uppdatering. Har nämligen haft rätt dålig koll på hur många som sett min personliga video på jagharadhd.se, hur många som har sett filmen ”Jag har ADHD” och hur många läsare bloggen har.

Personligen tycker jag att det var rätt rolig läsning då över 22 200 har tittat på jagharadhd.se youtube-kanal, över 7600 har sett filmen ”Jag har ADHD”, nästan 900 har sett min video på jagharadhd.se, 496 gillar Underbara adhd på Facebook och bloggen har lockat över 20 000 läsare.

 

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=yeQfCR8p5EA?rel=0]

Läs mer

“Jag borde ha dött för längesen”

I veckan höll jag som bekant mitt första föredrag/ min första föreläsning vilket var otroligt roligt, lärorikt och relativt påfrestande. Jag talade om min bakgrund, mina upplevelser och de erfarenheter jag fått genom åren samt hur ”jag borde ha dött för längesen”.

Vill ni veta mer om hur det är att växa upp och vara annorlunda, med ADHD men utan en fastställd diagnos? Hur ensamt, deprimerande och frustrerande det var att bli dumförklarad, missuppfattad och “bollad” mellan olika resurser, socialtjänst, psykologer, terapeuter, psykiatrin, resursteam, origomottagningen utan att få någon faktisk hjälp? Hur lyckades jag vända det negativa till något positivt, lura döden så många gånger, klara grundskolan & gymnasiet samt ta min filosofie kandidatexamen i Medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet (JMK)?

Kontakta gärna Lena Wittorf på Medalgon Utbildning för ytterligare information och för att boka mig. Hon nås på lena.wittorf@medalgon.se alternativt 08-28 66 90/ 070-788 28 98.

Läs mer

Besviket konstaterar jag att skolan kränker barn med ADHD än idag

Jag blir inte bara upprörd, besviken och djupt ledsen när jag läser om det faktum att en 14-årig tjej med ADHD inte har fått något extra stöd trots att hon & hennes familj har bett om det i fyra års tid. Enligt Sveriges Radio har Skolinspektionen nu gett familjen rätt och stöd i deras kritik mot skolan där den 14-åriga tjejen går. Detta eftersom att svenska skolor är enligt lag skyldiga att ge extra stöd/ hjälp till de som behöver.

Jag tror att de känslor som väcks inom mig till stor del beror på det faktum att jag verkligen kan identifiera mig med 14-åringen (Emmy) och hennes skolsituation. Samtidigt blir jag både djupt besviken, nedstämd och relativt irriterad över att läsa nyheter som dessa. Det bevisar också att den allmänna uppfattningen om att vi har tagit stora steg i ADHD-frågor de senaste åren till viss del är helt fel och att kunskapen kring NPF fortfarande är skrämmande låg där det behövs som mest (dvs i landets skolor).

Skolinspektionen ger kritik till två skolor i Varberg, bland annat den skola Emmy går på. Skolan har inte motverkat kränkningar mot Emmy och inte heller haft en godkänd åtgärdsplan för hur hon ska nå sina mål i skolan. Emmy har ADHD och har hamnat efter i skolan och utsatts för kränkningar i flera år. En termin för några år sedan hade hon en extra lärare. Klumpen i magen försvann, hon trivdes och gjorde framsteg. Men det stödet togs bort. Man får enligt lag inte förvägra ett barn stöd för en fungerande skolgång på grund av resursbrist, men allt familjen fått höra är att det inte finns pengar. Det värsta av allt, säger Emmy och Jeanette, är att det tär på och splittrar familjen.

Källa: Hallandsekot, Sveriges Radio

Jag vill inte vara den som är den men det bevisar (återigen) att mina föraningar kring hur samhällets kunskap och syn på NPF & ADHD-frågor fortfarande är skrämmande dålig. Det enda positiva i det här är att mitt jävlar anamma just steg från en redan hög nivå till en ofattbart hög nivå.

Fortsätt engagera, inspirera och sprid kunskapen, egna erfarenheter och information i dessa viktiga frågor. Tillsammans är vi starka!

Läs mer

En personlig strategi – kontinuerliga besök hos frisören

Gårdagen var en jäkligt märklig dag på många sätt och vis. På förmiddagen arbetade jag hemifrån (vilket iofs inte är några konstigheter) då jag var mitt i förberedelserna inför eftermiddagens läkarundersökning. Ett läkarbesök kan ju tyckas vara fullt normalt, och visserligen är det ju så i många fall, men den här undersökningen slipper jag helst i framtiden.

Resterande tid av dagen innehöll en heroisk insats av handbollsherrarna i OS-semin, fantastisk middag med familjen (dock fattades min älskade extrapappa) kryddad med, som så många gånger förut, intensiva diskussioner kring nationella & internationella samhällsfrågor och sist men inte minst diskuterade jag, mamma och storasystern synen på ADHD & det faktum att folk ser diagnoserna som en trend. En helt vanlig fredag i en förort norr om Stockholm med andra ord!

Idag har jag varit hos min frisör och fixat barret. Ni som har sett min personliga video till jagharadhd.se vet att en del av min rastlöshet går att se i mitt ständiga skruvande av håret. Det tar liksom aldrig stopp och brukar resultera i riktigt roliga, om än slitna, frillor. Därför försöker jag klippa mig så ofta som möjligt, så att håret alltid är för kort för att ”skruvas”.

Att jag sedan har världens bästa frisörer i form Jimmy och mammalediga Caisa gör ju besöket på salongen betydligt mycket mer efterlängtat och trevligt. De håller till på Runys Frisörer i Täby Centrum så har ni vägarna förbi Täby och behöver klippa er kan jag verkligen rekommendera ett besök där! Dessutom har de drop-in.

Runys Frisörer Täby Centrum på Facebook

Läs mer

När det tar 40 minuter att skriva ett inlägg

Har suttit med det här inlägget i 40 minuter nu och börjar bli smått frustrerad och på gränsen till galen! Egentligen får jag inte gnälla då problemet kan lösas på en bråkdels sekund om jag använder fjärrkontrollen och trycker på ”mute”.

Men sån är jag. Jag blir rastlös av att missa något bra på TV:n (i det här fallet OS-handboll) samtidigt som det uppenbarligen stör min koncentration fantastiskt mycket.

Just idag spelar det i och för sig mindre roll att jag skriver och raderar, skriver och raderar, skriver och raderar & att det här inlägget kommer ta mig drygt 45 minuter att skriva klart.

Hur som helst, nu är jag på hemmaplan igen efter ett intensivt men underbart besök i Göteborg. Lika underbart är det att spana in Facebooksidan där vi nu har över 400 ”gilla-markeringar” samtidigt som de fortsätter att öka.

 

I övrigt känns det som att jag har kommit in i någon form av  ”filosoferar-fas”, har tänkt så otroligt mycket de senaste dagarna. Vem, vad, hur, var, varför och när betyder egentligen något?

Och vad gör man om man måste leva utan det som verkligen betyder något? Superbra men omöjlig fråga att svara på..

 

Läs mer

Varför startades Underbara adhd?

Eftersom att Underbara adhd får allt fler läsare både på bloggen och i sociala medier tänkte jag återigen berätta varför Underbara adhd startades & varför jag delar samt föreläser om mina erfarenheter offentligt.

Underbara adhd – Att (över)leva med en adhd-diagnos

Bakgrunden till Underbara adhd återfinns i en uppväxt & 24 år utan fastställd diagnos, trots åtskilliga och kontinuerliga vårdkontakter. Resultatet av detta är att jag har upplevt och överlevt mer än vad många andra gör under en hel livstid, på 26 år. Min lycka, sorg, frustration, irritation, engagemang, inspiration, utmaningar & möjligheter delar jag öppet & ärligt på www.underbaraadhd.com.

Jag som driver och bloggar på Underbara adhd blev en del av Riksförbundet Attentions projekt jagharadhd.se i slutet av maj och har sedan dess engagerat mig stort i adhd-frågor. Tanken med jagharadhd.se var att visa unga vuxna, som nyligen diagnotiserats med ADHD, att livet inte tar slut där utan att diagnosen även kan föra med sig enorma möjligheter och en hel del positivt.

Anledningarna till mitt djupa och genuina engagemang, samt bakgrunden till Underbara adhd, är många. En del återfinns i det faktum att jag växte upp utan en fastställd diagnos trots åtskilliga och kontinuerlig kontakt med vården (fullständig lista). Det resulterade i att jag, under mina 26 år, har upplevt och överlevt mer än vad många gör under en livstid. På www.underbaraadhd.com delar jag öppet och ärligt med mig av mina erfarenheter, utmaningar, milstolpar och möjligheter. Jag belyser frågor som samhället glömmer bort eller ignorerar och försöker samtidigt engagera, uppmuntra samt stimulera en ökad debatt kring adhd-frågor för att visa diagnosens positiva & negativa sidor.

Genom detta hoppas jag inspirera, intressera, engagera och förbättra självkänslan hos personer i samma situation och/ eller de som nyligen fått diagnosen ADHD. Samtidigt hoppas jag kunna påverka, förändra och förbättra kunskapen och synen på ADHD i samhället.

Underbaraadhd.com vill dessutom:

  • Upplysa och informera om Riksförbundet Attention samt projektet jagharadhd.se
  • Engagera, diskutera och öka kunskapen om ADHD bland människor samt vilka utmaningar och möjligheter en diagnos kan innebära
  • Erbjuda konsultation, föreläsningar, seminarium och coachning i ADHD-frågor på skolor, företag, organisationer, privat etc.
  • Utifrån egna erfarenheter informera om de utmaningar & hinder som kollegor, klasskamrater och medmänniskor med en diagnos kan stå inför samt hur dessa kan undvikas/ underlättas.
  • Påverka, förändra och utveckla den negativa syn, okunskap, oförståelse och användandet av adhd som ett verb bland människor.

Underbara adhd har F-skattsedel och är även registrerat på Frilans Finans.

Följ Underbara adhd på Mynewsdesk

 

Läs mer

Mycket intressant debattartikel: Skåne ska bli bäst på ADHD och NPF

Läste precis en otroligt intressant och välkommen debattartikel idag. Nedan citat är direkt kopierat från Helsingborgs Dagblad och artikeln i sin helhet hittar ni här.

DEBATT. Tänk dig att du har en dålig dag. Du får nästan inget gjort på jobbet, i skolan eller hemma. Uppgifter som normalt sett bara är tråkiga är nästan omöjliga att komma igenom. Att hålla fokus kräver all din energi, men din hörsel och andra sinnen agerar som känsliga antenner, de tar emot utan att sovra. Din hjärna söker oavbrutet efter stimulans och minsta lilla får dig att tappa fokus.

Du kan samla ihop dig och få något gjort en stund, men energin tar fort slut. Du blir arg på dig själv och känner dig rätt värdelös. ”Hur svårt kan det vara att få det där gjort egentligen, varför kan du inte bara samla ihop dig.” Tänk att ha det så 24 timmar om dagen under hela veckan. Men så kan livet vara för en person med ADHD.

ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som 5 procent av skolbarnen anses ha, och cirka 2,5 procent av de vuxna. Inom beroende– och kriminalvården är andelen så stor som 25–30 procent. Trots att så många svenskar har ADHD är samhällets resurser för dem riktigt dåligt samordnade. Den som behöver hjälp får bildligt talat löpa gatlopp mellan olika instanser för att hitta rätt. Vi menar att de åtminstone ska slippa löpa gatlopp mellan skånska huvudmän.

Beräkningar visar att sådana här gatlopp kan kosta uppemot 10–15 miljoner kronor redan för den som är 25 år, utan att ens några särskilt bra insatser gjorts. På senare år har kriminalvården uppmärksammat, att många missbrukare i fängelserna har ADHD. Missbruket har blivit deras sätt att självmedicinera mot sin ADHD, och brotten har de begått för att finansiera missbruket. Just de personerna kunde ha blivit hjälpta om de fått en tidig diagnos och sådana mediciner som faktiskt har funnits i flera år.

Den som har ADHD behöver olika slags hjälp. Att sätta samman den rätta mixen av stödinsatser är en professionell process. De som framför alla andra känner av bristerna i vården och den dåliga samordningen är de som själva har ADHD och deras anhöriga…

Läs mer

I tisdags firade vi 2-månadersdagen men hur började allt?

Jag har ungefär samma känsla nu som när Underbara adhd fyllde en månad: har det verkligen gått så kort tid?

Uppenbarligen har det bara gått två månader sedan jag bestämde mig för att det får vara nog med människors taskiga attityd och inställning gentemot NPF samt speciellt oss som lever med en ADHD-diagnos. Jag, och många med mig, har växt upp i en ständig känsla av utanförskap, att ingen förstår mig/ oss och att det ”felandet” man gör gång på gång beror på att man är en dålig människa och inte är några tecken på en funktionsnedsättning. Nej, jag fick helt enkelt nog den i slutet av maj då jag gick och såg filmpremiären av ”Jag Har ADHD” som Riksförbundet Attention, och dess projekt jagharadhd.se, tagit fram. (se filmen här)

Jag minns den otroliga lyckan jag kände inom mig när jag satt i Bio Rios salong och tittade på filmen samt lyssnade till de medverkandes berättelser efter filmens slut. Jag minns att det kändes som att det var min familj som satt där uppe på scenen och berättade hur det är att vara som vi är. Jag minns att mitt sällskap, tillika kollega, och jag nickade instämmande under hela filmens gång. Jag minns att jag kände en otrolig vilja och ett obeskrivligt engagemang för att på något sätt hjälpa till att belysa ADHD-frågor samt den allmänna synen på diagnosen. Jag minns att jag gick därifrån och kände att den kvällen hade förändrat mitt liv.

Två månader senare, och som jag bloggat om tidigare, har jag upplevt saker jag aldrig trodde skulle vara möjligt. Jag är tacksam, lycklig, besvärad, bestämd, ödmjuk, nyfiken och otroligt driven till att fortsätta engagera mig i dessa frågor och till den mån det går agera förebild för de många unga vuxna som lever med en ADHD-diagnos där ute. Jag vill inte att ni ska känna som jag gjorde under min uppväxt för vi är många som förstår vad ni går igenom, jag skulle vilja påstå att jag mycket väl förstår vad ni går igenom.

Jag är av den bestämda uppfattningen att vi tillsammans kan utveckla synen på och kunskapen kring ADHD till det bättre. Vi ska inte behöva leva i ett samhälle där människor med NPF/ ADHD lever i en känsla av utanförskap, utsätts för mobbning och/ eller diskrimineras av både vuxna, kollegor, lärare, vänner mf.

Till dess vill jag dela ett citat som jag hittade bland den duktiga konstnären Pernilla Pramberg fotografier.

 

Läs mer

Min intervju i Resumé nu även på nätet: ”Det sägs att Einstein hade adhd”

Som en del av er vet intervjuade branschtidningen Resumé mig för ett tag sedan vilket resulterade i en helsidesartikel i tidningens nr 26-28: ”Adhd en tillgång i jobbet”.

I morse publicerade Resumé intervjun även på webben under rubriken ”Det sägs att Einstein hade adhd”. Med andra ord (om det nu stämmer vilket jag iofs inte tvekar på) är alla vi som lever med ADHD i gott sällskap. Jag menar, varför skulle inte vi kunna lyckas och göra något fantastiskt av vår diagnos precis som Bill Gates och Einstein gjort/ gör.

OBS! Informationen om Einsteins och Gates är påståenden och därmed inte säkerställd sanning.

Läs mer

Långvarig ADHD-medicinering påverkar inte hjärnans utveckling enligt ny studie

Ploppade precis in en mycket intressant artikel i min mediebevakning som handlar om en ny studie kring ett långsiktigt användande av ADHD-mediciner och hur detta eventuellt kan påverka hjärnan och dess utveckling. Studien, som har gjorts av Wake Forest Baptist Medical Center i USA, visar bland annat att:

Läkemedel som används för att behandla Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) verkar inte ha långsiktiga effekter på hjärnan…

Studien visar även att barn som får ADHD-medicin inte löper någon förhöjd risk för drogmissbruk senare i livet och/ eller i tonåren.

 

Nedan finner ni en översatt version (Google translate). Den engelska och ursprungliga versionen hittar ni här

Winston-Salem, NC – 18 juli, 2012 – Läkemedel som används för att behandla Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) verkar inte ha långsiktiga effekter på hjärnan, visar ny djurförsök från Wake Forest Baptist Medical Center.

Så många som 5-7 procent av grundskolan barn diagnostiseras med ADHD, en beteendestörning som orsakar problem med ouppmärksamhet, överaktivitet, impulsivitet, eller en kombination av dessa egenskaper. Många av dessa barn behandlas med psykostimulantia läkemedel, och även om läkare och forskare vet mycket om hur dessa läkemedel arbete och deras effektivitet, lite är känt om de långsiktiga effekterna.

Linda Porriño, Ph.D., professor och ordförande vid institutionen för fysiologi och farmakologi, tillsammans med andra professor Michael A. Nader, Ph.D., både Wake Forest Baptist, och hennes kollegor genomfört en djurstudie för att avgöra vad den långa -varaktiga effekter kan vara. Deras resultat var överraskande, säger Porriño.

”Vi vet att de läkemedel som används för att behandla ADHD är mycket effektiva, men det har alltid funnits farhågor om långvariga effekterna av dessa läkemedel”, Porriño sagt. ”Vi visste inte om att ta dessa läkemedel under en längre tid kan skada hjärnans utveckling på något sätt eller möjligen leda till missbruk av narkotika senare i tonåren.”

Resultaten från Wake Forest Baptist forskning publiceras online denna månad i tidskriften Neuropsychopharmacology.

Forskarna studerade 16 unga icke-mänskliga primater, vars ålder motsvarade 6 till 10-åriga människor. Åtta djur var i kontrollgruppen som inte fick någon läkemedelsbehandling och de övriga åtta behandlades med en terapeutisk nivå dos av en förlängd frisättning form av Ritalin, eller metylfenidat (MPH), för över ett år, vilket motsvarar ungefär fyra år hos barn. Avbildning av djurens hjärna, både före och efter studien genomfördes på båda grupperna för att mäta hjärnans kemi och struktur. Forskarna tittade också på utvecklingsmässiga milstolpar att bemöta de farhågor som ADHD-droger negativt påverkar fysisk tillväxt.

När MPH behandling och studier avbildning slöts fick djuren möjlighet att själv administrera kokain under flera månader. Nader mätt deras benägenhet att förvärva läkemedlet och tittade på hur snabbt och i vilka mängder, för att ge ett index av sårbarhet till missbruk i tonåren. Som rapporterats i uppsats, fann de inga skillnader mellan grupperna – apor som behandlats med Ritalin under tonåren var inte mer utsatta för senare droger än kontrolldjuren.

”Efter ett års läkemedelsbehandling fann vi inga långvariga effekter på Neurochemistry i hjärnan, inga förändringar i strukturen av den växande hjärnan. Det fanns heller ingen ökning av känsligheten för drogmissbruk senare i tonåren”, Porriño säger . ”Vi var mycket noga med att ge läkemedel i samma doser som skulle ges till barn. Det är en av de stora fördelarna med vår studie är att det är direkt överföra till barn.”

Porriño nämnda icke-mänskliga primater ger exceptionella modeller för utvecklande forskning eftersom de genomgår relativt lång barndom och ungdomar perioder präglade av hormonella och fysiologiska mognad ungefär som människor.

”Vår studie visade att långvarig terapeutisk användning av läkemedel för behandling av ADHD inte orsaka långvariga negativa effekter på den växande hjärnan, vilket är viktigt, inte sätta barn i riskzonen för missbruk senare i tonåren”, sade hon.

En av de spännande sakerna med denna forskning, Porriño sagt, att en ”syster” Studien genomfördes samtidigt vid John Hopkins med något äldre äldre djur och olika droger och deras fynd liknande. ”Vi känner oss väldigt säkra på att de resultat eftersom vi har replikeras varandras studier inom samma tidsram och fått liknande resultat”, sade hon. ”Vi tycker det är ganska kraftfull och lugnande.”

# # #

Den forskning som beskrivs har finansierats med bidrag från National Institute of Drug Abuse av National Institutes of Health, DA 20.648 (LJP) och DA 06.634 (LJP, MAN), NIAAA, AA 17.056 (AJB) och T32-AA007565. Studieläkemedel tillhandahölls av UCB SA, Belgien.

Co-författare inkluderar Peter J. Pierre, Ph.D., James Daunais, Ph.D., Allyson J. Bennett, Ph.D., H. Donald Gage, Ph.D., och doktorander Kathryn E. Gill och susan Martelle, alla Wake Forest Baptist, och James M. Swanson, Ph.D., University of California, Irvine.

 

Läs mer