Underbara ADHD kan bli landets Game Changer & vinna exklusivt marknadsföringspaket

I dag, fredag 31 oktober, lanserar Modern Times Group, i samarbete med Reach for Change, kampanjen Game Changers – en tävling som går ut på att hitta, hylla och stödja de personer som skapar en bättre värld för barn. Vinnaren blir inte bara hyllad och uppmärksammad, utan tar även hem ett exklusivt marknadsföringspaket/en reklamkampanj för att det sociala initiativet ska växa och få en så stor samt positiv effekt för så många barn som möjligt. 

Bland deltagarna återfinns Underbara ADHD representerat av vår grundare & verksamhetschef Georgios Karpathakis. Självklart hoppas vi dra det längsta strået och stå som vinnare när kampanjen är slut och rösterna har räknats, men det är ni som är juryn och era röster som avgör. Rösta på oss genom att klicka här och bidra till att vi får ännu större möjligheter att öka kunskapen & minska fördomarna om adhd i samhället samt hjälpa fler adhd-diagnosticerade få förutsättningarna att uppnå sin fulla potential!

För ytterligare information om kampanjen, klicka här

Läs mer

Krönika: träning och ADHD

Jag vet inte om jag började träna för att jag lyckades fokusera eller om jag lyckades fokusera för att jag började träna. Jag vet bara att jag mår fantastiskt bra av att träna. Min idrottsbakgrund är ganska brokig och den var aldrig riktigt seriös. Hockey, som alla andra boendes i och runt Leksand, men med noll förmåga i att ta mig fram på skridskor var det inte speciellt roligt särskilt länge.

Där kom även koncentrationssvårigheterna att spela en roll. Ovanför ismaskinsporten i Leksands Isstadion fanns det en rörlig reklamskylt. Detta var under slutet av åttiotalet och något liknande fanns ingen annanstans. Det här kunde jag upptäcka mitt under spelet och då slog min alldeles nyfunna läsförmåga igång på full kraft och jag stod, som förstenad, och läste på skylten. Detta hände flera gånger per match, oavsett om spelet var igång och jag borde jaga puck eller om spelet var avblåst och hela båset skriker på att jag ska komma och byta. Efter det blev det lite kampsport och slutligen tre säsonger amerikansk fotboll.

Man aldrig seriöst. Aldrig på den där nivån att jag blev vältränad. Mest för gemenskap och möjligheten att mäta sin fysiska styrka i ett kampmoment. Men sedan hände något. Jag bestämde mig för att göra något åt min då smått förfallande kropp. Det började med cykel, vilket var kul ett tag men det blev aldrig riktigt så där beroendeframkallande som jag hoppats på. Monotona ensamma timmar på en hoj, näe – inte riktigt adhd-kompatibelt.

Då, av en slump, hittade jag boot camp. Arméinspirerad träning i grupp. Allt föll på plats och helt plötsligt var träningen roligt. Numera är det styrketräning som gäller och gymmet är ett av få ställen där jag nästan alltid upplever att det där suset i skallen mattas av och ibland tystnar. Jag tänker i banor som förmodligen skulle vara svindlande, ryckiga och med alldeles för stora hopp för någon som inte har en fullfartshjärna utan bromsar. Men det är fokuserat på ett annat sätt.

Men dit kommer man inte direkt, långt ifrån. Det tog mig flera månader innan kroppen och hjärnan förknippade ett stundande träningspass med något positivt. Men när det väl hände var det fantastiskt. Den kick av endorfiner, adrenalin och andra trevliga hormoner, som i början skickades ut i kroppen efter avslutat träningspass, började nu redan när jag packade väskan och tog två stora klunkar proteinshake. Alltså innan jag ens lämnat lägenheten för att ta mig till gymmet.

Min amatöranalys av det hela är att vi som begåvats med adhd och därmed inte riktigt är stöpta i samma form som vanliga människor har ett större behov av att lära känna våra kroppar. När man börjar träna hårt så pushar man sig själv till utkanterna av bekvämlighetszonen, och efter ett tag går man över gränsen – och det är där man lär känna nya sidor av sig själv.

Dit är det som sagt en bit och det krävs självdisciplin, motivation och att man bestämt sig för att man ska lyckas klara av det första steget på resan. Men jag har funderat lite på vilka sätt jag lyckades ta mig igenom det där, för det var tufft ett par gånger. Mer om detta i krönika två på ämnet träning och adhd.

Emil Nilsén, krönikör på Underbara ADHD

Läs mer

FN kritiserar Sverige för låg kunskap om funktionsnedsättningar i skolan

logga fn2Enligt ett pressmeddelande från Dyslexiförbundet har FN granskat hur Sverige lever upp till Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Och i sina slutsatser ger FN:s kommitté Sverige både ris och ros. De lovordar det integrerade utbildningssystemet där endast 1,5 procent av eleverna undervisas i segregerade skolor (särskolor, mm). Sverige får också beröm för att det finns möjlighet att överklaga rätten till särskilt stöd i skolan.

Men FN:s kommitté kritiserar Sverige på flera punkter. Däribland, och den viktigaste kritiken, som gäller det faktum att konventionen inte har blivit integrerad i svensk lag. En konsekvens av det är att myndigheter och rättsinstanser får göra sin egen tolkning av konventionen.

Kommittén är bekymrad över att kunskapen i utbildningssystemet och bland beslutsfattare, om frågor som gäller funktionsnedsättningar och skäliga anpassningar för dessa är låg. Man uppmuntrar regeringen att anta en strategi för att höja kunskapsläget.

Kommittén rekommenderar regeringen att öka resurserna inom elevhälsan, eftersom så många unga personer har psykiska och psykosociala problem.

Kommittén är bekymrad över rapporter som visar att barn med funktionsnedsättning är utsatta för våld i större utsträckning, jämfört med andra barn. Man är också oroad över att medvetenheten om problemen är så låg bland personer som arbetar med barn.

Ovan är hämtat från Dyslexiförbundets pressmeddelande och översättning av FN-kommitténs rapport (FN CRPD/C/SWE/CO/1). Hela pressmeddelandet kan ni läsa här.

Läs mer

Hur man går tillväga om man misstänker att ens barn har ADHD?

ranarp_bild11Bild: ranarp.org

Många undrar hur man går tillväga om man misstänker att ens barn har ADHD. Något Underbara ADHD:s expert på NPF-utredningar och diagnoser, tillika leg. psykolog, Anders Zandelin ger sin syn och tips kring nedan. Läs mer om Anders under ”Psykologens hörna” och ställ dina frågor till honom på fragapsykologen@underbaraadhd.se.

———

I de flesta landsting är detta en fråga för barn- och ungdomspsykiatrin och ofta kan man som förälder kontakta sin lokala öppenvårdsmottagning med sin frågeställning. Rutinerna kan dock skilja sig ganska mycket åt mellan olika landsting. Det finns en del landsting som insisterar på att man ska ha en basutredning från skolan innan de tar emot en. Detta är dock något jag ifrågasätter då man har rätt till sekretess. Barn- och ungdomspsykiatrin kan aldrig kräva att man blandar in skolan i ett hälso- och sjukvårdsärende, lika lite som skolan kan kräva att ta del av utredningsresultaten. Om man däremot remitteras från skolan kan barn- och ungdomspsykiatrin ha krav på remissunderlaget och i dessa fall kan man åtminstone kräva en pedagogisk utredning som visar att man kartlagt barnets behov och försökt hitta fungerande anpassningar.

Själva utredningsgången kan sedan skilja sig åt från mottagning till mottagning, men grunden är alltid en gedigen anamnes. Man strävar efter att få information från olika miljöer i typfallet föräldrar och skola, men man undersöker också fritid och relationer. Det finns inga psykologiska test som kan avgöra om barnet har en diagnos eller ej utan diagnosen ställs utifrån en helhetsbild av barnets fungerande. Man försöker också avgöra om symtomen bottnar i någon form av påfrestning som till exempel negativa livshändelser (skilsmässa, mobbning, dödsfall, trauma etc), bristande föräldraförmåga (missbruk, psykisk sjukdom, våld, depression etc), omognad, bristfälliga anpassningar, somatiska problem (sköldkörtel, allergimedicinet etc) eller något annat som bättre än en NPF-diagnos kan förklara symtombilden. I så fall börjar man med att hantera detta för att sedan se hur mycket av symtomen som kvarstår.

De olika psykologiska testen, ofta med ett begåvningstest och något test för att bedöma förmåga till uppmärksamhet och koncentration som bas, ger viktig information om funktionsnivå och behov av kompenserande åtgärder.

Som förälder kan det också vara bra att veta att skolan aldrig kan kräva utredning och diagnos för att sätta in stödåtgärder. Skolan är otvetydigt skyldig att kompensera barnet utifrån dess funktionsnivå och de är också skyldiga att göra en pedagogisk utredning som sedan uppdateras kontinuerligt

Läs mer

Psykolog förstärker Underbara ADHD

958279_10152267339848535_1205177743_oHej Anders,

och varmt välkommen till Underbara ADHD. Hur känns det?

– Det känns roligt och inspirerande att få möjligheten att jobba med Underbara ADHD eftersom visionen ”Ett svenskt samhälle där kunskapen om ADHD är världsledande och där varje adhd-diagnostiserat barn känner sig accepterad, inkluderad, värdefull och får förutsättningarna att uppnå sin fulla potential.” ligger helt i linje med det som är min drivkraft i mitt arbete som psykolog.

Du är verksam som psykolog och har mångårig erfarenhet av neuropsykiatriska utredningar, hur kommer det sig att du nu engagerar dig ideellt på Underbara ADHD?

– Jag tycker det är viktigt att ställa sin kunskap och kompetens till förfogande varhelst man kan. I ADHD-frågan tycker jag också att det är viktigt att balansera bilden av ADHD som ett problem och hjälpa till att lyfta fram hur man även kan lära sig se fördelarna med de egenskaper man har som förknippas med diagnosen. Det är detta perspektiv som jag föll för hos Underbara ADHD, därför känns det naturligt att engagera sig här.

Vad kommer du kunna erbjuda våra följare?

– Både kunskaper och egna erfarenheter inom de flesta områden som handlar om utredning, diagnos, anpassningar, rättigheter, att leva med ADHD etc.

Ytterligare information om Anders finner ni under kategorin ”Våra experter” i menyraden ovan. Har du frågor kring neuropsykiatriska utredningar, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och/eller andra funderingar relaterade till ämnet, mejla Anders på fragapsykologen@underbaraadhd.se.

Läs mer

Uteblivet stöd leder till dåliga skolresultat – reflektioner

I november genomförde Riksförbundet Attention en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolåldern. Man fick in över 2000 svar som dessvärre bekräftar det Underbara ADHD, och många med oss, befarade; elever med funktionsnedsättning får inte det stöd de har rätt till vilket leder till dåliga resultat i skolan.

Fortfarande, år 2013, har svenska skolan i allmänhet och regeringen i synnerhet svårt att avsätta de medel som krävs för att leva upp och följa rådande regler och lagar. Man misslyckas alltså fortfarande fatalt med att erbjuda alla barn en likvärdig skolgång, trots att detta står inskrivet i skollagan, och det är otroligt oroväckande.

Många gånger som min sena diagnos diskuteras gömmer sig människor bakom versionen att när jag gick i skolan, ja då fanns ingen kunskap om ADHD. Okunskapen var alltså den centrala anledningen till att fyrtioåtta miljoner instanser inte lyckades förmå sig själva att erbjuda mig en ADHD-utredning som ung. Trots att alla symtomen fanns där. Trots att vården har en skyldighet att åtminstone erbjuda barn, ungdomar och vuxna (ja egentligen alla de misstänker kan ha ADHD) en utredning.

I dag, år 2013, är det drygt tio år sedan jag gick på gymnasiet. Nästan femton år sedan jag började på högstadiet. Då okunskapen kring ADHD var anledningen till att min skolgång blev ett helvete.

I dag, femton år senare, är/verkar okunskapen kring ADHD i allmänhet och kring diagnosen i synnerhet vara lägre än någonsin. Föga förvånande är jag inte bara ohyggligt skeptisk utan även mycket oroad och kritisk över den svenska skolans utveckling. Kring utvecklingen av och de uteblivna stöden till elever med särskilda behov.

Och att okunskapen kring ADHD fortfarande är så utbredd bland gemene man, politiker, skolan, vården och omsorgen gör mig både arg, ledsen och besviken (för sjuttioelfte gången). Men samtidigt, och kanske mest av allt, grymt beslutsam att aldrig ge upp och fortsätta kämpa med blod, svett och tårar för alla ADHD-människors lika värde, rättigheter och förutsättningar.

Läs mer

Fortsatta nedskärningar från Stockholms stad – trots otillräckligt stöd i skolan för barn med NPF

Kvarsebo Klockargårdens skolor Förlag Robert Hulting  KvarseoFoto: jarnling.se

Beslutet om fortsatta nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd togs av Stockholms stad i våras. Detta trots att Skolinspektionen tidigare rapporterat om otillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på flera ställen runt om i landet enligt Riksförbundet Attention.

Nedan text är kopierad från Riksförbundet Attentions hemsida, läs originalnyheten här.

——————————————-

”Skolinspektionen har tidigare rapporterat att det på flera ställen i landet inte finns tillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots undersökningen görs nedskärningar.

Beslutet om nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd i Stockholms stad togs i våras. De rektorer vars skolor berördes meddelade i ett tidigt skede att de ville informeras i god tid om vad nedskärningen skulle innebära så att de kunde planera sin verksamhet.

Stefan Berg är skolchef på Magelungen Utveckling, en av skolorna som berörs.
– Det är fullkomligt ohållbart att få beskedet två dagar innan skolstart, säger Berg i en intervju med Sveriges Radio.

Lotta Edholm, ordförande i Stockholms utbildningsnämnd, menar att stödet inte är indraget utan numera ska ingå i det generella peng-systemet för elever i Stockholms stad.
– Bakgrunden var att kostnaderna skenade för de här verksamheterna, förklarar Edholm för Ekot.

I nuläget riskerar ett antal skolor, både i Stockholm och även i Uppsala, att avvecklas inom en snar framtid.
– Vi tror på den inkluderande skolan, men för det behövs nödvändigt förarbete, något vi inte sett i det här fallet, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.”

Skolinspektionen har tidigare rapporterat att det på flera ställen i landet inte finns tillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots undersökningen görs nedskärningar.

Beslutet om nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd i Stockholms stad togs i våras. De rektorer vars skolor berördes meddelade i ett tidigt skede att de ville informeras i god tid om vad nedskärningen skulle innebära så att de kunde planera sin verksamhet.

Stefan Berg är skolchef på Magelungen Utveckling, en av skolorna som berörs.
– Det är fullkomligt ohållbart att få beskedet två dagar innan skolstart, säger Berg i en intervju med Sveriges Radio.

Lotta Edholm, ordförande i Stockholms utbildningsnämnd, menar att stödet inte är indraget utan numera ska ingå i det generella peng-systemet för elever i Stockholms stad.
– Bakgrunden var att kostnaderna skenade för de här verksamheterna, förklarar Edholm för Ekot.

I nuläget riskerar ett antal skolor, både i Stockholm och även i Uppsala, att avvecklas inom en snar framtid.
– Vi tror på den inkluderande skolan, men för det behövs nödvändigt förarbete, något vi inte sett i det här fallet, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

– See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/729-nedskarning-av-behovsprovat-stod-for-elever-med-npf-flera-skolor-hotas-av-nedlaggning.html#sthash.1Hd71Jwi.dpuf

Skolinspektionen har tidigare rapporterat att det på flera ställen i landet inte finns tillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots undersökningen görs nedskärningar.

Beslutet om nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd i Stockholms stad togs i våras. De rektorer vars skolor berördes meddelade i ett tidigt skede att de ville informeras i god tid om vad nedskärningen skulle innebära så att de kunde planera sin verksamhet.

Stefan Berg är skolchef på Magelungen Utveckling, en av skolorna som berörs.
– Det är fullkomligt ohållbart att få beskedet två dagar innan skolstart, säger Berg i en intervju med Sveriges Radio.

Lotta Edholm, ordförande i Stockholms utbildningsnämnd, menar att stödet inte är indraget utan numera ska ingå i det generella peng-systemet för elever i Stockholms stad.
– Bakgrunden var att kostnaderna skenade för de här verksamheterna, förklarar Edholm för Ekot.

I nuläget riskerar ett antal skolor, både i Stockholm och även i Uppsala, att avvecklas inom en snar framtid.
– Vi tror på den inkluderande skolan, men för det behövs nödvändigt förarbete, något vi inte sett i det här fallet, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

– See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/729-nedskarning-av-behovsprovat-stod-for-elever-med-npf-flera-skolor-hotas-av-nedlaggning.html#sthash.1Hd71Jwi.dpuf

Läs mer