Från motgång till framgång – ”Han kontrollerar adhd-monstret”

Satt precis och funderade på hur jag skulle inleda ADHD Awareness Week. Vilken av de många framgångsrika personerna som har ADHD skulle jag fokusera på idag? Eller skulle jag kanske ta och fokusera på de unika och fantastiska egenskaper som diagnosen innebär? Som så många gånger förut svävade jag iväg i tankarna och efter en snabbkoll på nätet beslutar jag mig för att porträttera mig själv i form av helsidesartikeln som Södra Dalarnes Tidning publicerar idag. Vill även ge cred till journalisten för en välskriven och detaljrik artikel. Nedan text är kopierat från dt.se, den ursprungliga artikeln kan ni läsa här.

Han kontrollerar adhd-monstret

SÄTER

Georgios Karpathakis var en jobbig unge och när han var sju år hade han sin första kontakt med en psykolog. Först när han var 24 fick han diagnosen adhd, och förklaringen till sin känsla av utanförskap, sin ilska och sitt destruktiva beteende.

– Jag hade varit död eller suttit i fängelse om det inte varit för min familj.

Adhd är ett ämne som angår många, allt från unga till gamla kom till Coriandergården för att höra Georgios berätta om en pojkes resa, som trots en mycket kärleksfull och varm uppväxt, alltid kände sig rädd och missförstådd. Till en fortfarande rädd, 26-årig, framgångsrik man, som tack vare en sjukdomsdiagnos börjat se ljust på framtiden.

Det enda som avslöjar att Georgios har adhd är rastlösheten, han vankar av och an, sätter sig på en stol, reser sig igen, tar en klunk ur en vattenflaska och fortsätter att vanka. Att han, för inte så länge sedan, var lärares och klasskompisars skräck, slogs och missbrukade alkohol och droger, drog på sig fleratalet polisanmälningar och levde ett destruktivt liv, är svårt att tro.

– För mig är adhd helt magiskt, overkligt, skitbra och triggande, men det kan också vara fruktansvärt hemskt.

Det började i grundskolan. Giorgios var en stökig unge som gjorde livet surt för sin omgivning. Han berättar att personer med adhd tar in 60 gånger fler intryck per dag än en vanlig människa, vilket gör att de alltid är trötta. För att hålla sig vakna blir de överaktiva.

– Under skoltiden mådde jag som sämst i mitt liv. Jag kunde aldrig sitta still och hade svårt att fokusera. Det räckte att någon skrev med blyerts på ett papper så hörde jag det och tappade koncentrationen. Jag var så jobbig att lärare grät, minns han.

Då hade han också sin första kontakt med en psykolog, men ingenting hände och så rullade det på genom hela skoltiden. Ingen brydde sig om att ta reda på varför han var arg och besvärlig och i högstadiet började det gå riktigt överstyr.

– Jag drack som ett as. Jag firade min första fylla med att gå på tågräls mot ett tåg. Det var också första gången jag blev polisanmäld.

Socialtjänsten kopplades in, men fortfarande ingen utredning.

Att ha en adhd-person i sin omgivning är oerhört krävande och det kan vara svårt att veta hur man kan hjälpa till. Georgios återkommer hela tiden till sin familj, allra helst mamma, som han kallar sin ängel. Det är hos henne han hämtat kraft.

– Jag kan bara tala om vad jag mått bra av – kärlek. Visa kärlek, jättemycket kärlek, det är a och o. Min mamma har alltid visat extremt mycket kärlek, säger han.

Han är väl medveten om vilka fasor hon genomlidit på grund av honom.

– Det är en av de saker jag är minst stolt över, allt jag utsatt min mamma och min familj för. Det kommer att ta lång tid innan jag kan förlåta mig själv för det.

Georgios kunde inte göra något med måtta, oavsett om det gällde alkohol eller godis överkonsumerade han. Droger och alkohol lugnade honom. Han var impulsiv och levde livsfarligt.

– Jag har skurit upp armarna och lagt mig i ett badkar för att dö när jag var full och fick sy 40 stygn, jag har slagit av ett ben i handen på fyllan och promenerat på ett balkongräcke på sjätte våningen, dyngrak. Det är tur att adhd-personer har bra motorik, konstaterar han och tillägger att han numer helt sluta dricka alkohol.

Emotionellt pendlar han mellan ytterligheter.

– Är jag glad är jag jätteglad, blir jag ledsen är det som om hela världen raserats. Jag känner så himla mycket.

När han var 17 år gjordes äntligen en utredning, som blev en besvikelse. Utlåtandet blev ”koncentrationssvårigheter” och hjälpen uteblev. Han fick en kontaktperson via socialförvaltningen, en före detta kriminell man som förstod Georgios livssituation, men han kunde inte sätta sig in i den sjuka biten.

Han tog sig genom gymnasiet och mot alla odds började Georgios slutligen studera vid universitetet. Han har nu en filosofie kandidatexamen i medie- och kommuniaktionsvetenskap, något han är stolt över att ha åstadkommit.

Först vid 24 års ålder fick han diagnosen adhd. Pusselbitarna föll på plats, äntligen fick han förklaringen till varför han alltid känt sig annorlunda. Sjukdomen är inte längre ett monster som tagit över honom, han kontrollerar den med hjälp av mediciner och kan utnyttja kreativiteten och impusiviteten på ett positivit sätt. Bland annat genom att engagera sig i Riksförbundet Attention och berätta sin historia.

– Jag har haft ett liv värt att dela med andra så att de inte ska behöva genomgå det jag har gjort, säger han.

I onsdags var det Världsmentalhälsodagen och Georgios hade bjudits in att föreläsa av Säterbygdens församling, Säters kulturnämnd, RSMH-Hoppet och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa.

Fotnot: Läs mer om adhd på: www.attention-riks.se och följ Georgios på bloggen www.underbaraadhd.com

Journalist: Eva Langefalk 0225-59 54 22 eva.langefalk@dt.se

[slideshow]

När Georgios Karpathakis var 24 år fick han diagnosen adhd. Änltigen förstod han varför han under hela sin uppväxt varit arg och destruktiv. Med föreläsningen ”Att (över)leva med adhd” besökte han i onsdags Säter där han fyllde Coriandergården till sista plats.

Läs mer

Filmen som gav mitt liv betydelse

Eftersom att Underbara adhd växer så det knakar och med en ofantlig fart (både med läsare på bloggen och med följare på facebook) ville jag återigen dela filmen som förändrade mitt liv. Som inspirerade mig att följa mitt hjärta och inleda mitt hittills största och mest hängivna engagemang.

För en del blir det här upprepning (sorry) men för alla nya är det här förmodligen relativt ny information. Anledningen och förklaringen till Underbara adhd:s uppkomst är att jag var på filmpremiären av Jag har ADHD i slutet av maj. En film som Riksförbundet Attention tog fram i det unga-vuxna projektet tillika webbinsamlingen www.jagharadhd.se.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=yeQfCR8p5EA&w=640&h=360]

Läs mer

Tips på ADHD-dokumentärer/ kortare filmer

Jag får en hel del frågor om vilka ADHD-dokumentärer/ filmer jag anser är sevärda och skulle rekommendera andra att se. Innan jag tipsar om ett par personliga favoriter vill jag verkligen betona min avsaknad av rutin och expertis i denna fråga, som säkerligen rymmer en hel uppsjö av alternativ som jag inte nämner här.

Med det sagt vill jag rekommendera samtliga att se ”Mitt huvud är en torktumlare” och ”Jag har ADHD”.

[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=yeQfCR8p5EA&w=560&h=315]
Mycket nöje!

Läs mer

Varför att (över)leva med ADHD & vem är jag?

Många undrar säkert vem jag är, vad jag gått igenom och varför jag driver Underbara adhd. För en del läsare som hängt med sedan starten blir detta lite utav en upprepning och för alla nytillkomna en snabb bakgrund kring vad Underbara adhd & vem Georgios Karpathakis är.

Underbara adhd föddes i maj tidigare i år och är frukten av Riksförbundet Attentions unga-vuxna projekt jagharadhd.se. Det var efter filmpremiären av ”Jag har ADHD” som jag bestämde mig för att göra något NU och rätt omgående startade bloggen. I takt med att jag gästade Sveriges Radio, Gomorron Sverige, intervjuades i Mitt i Täby & Danderyd samt satt i TV4 Nyhetsmorgon ploppade även facebooksida och Twitter upp. Mitt engagemang tog helt enkelt fart på riktigt. I samma veva beviljades jag även F-skattsedel och samarbetspartners tillkom.

Det finns många anledningar till mitt engagemang. En är min brokiga bakgrund med självskadebeteende både fysisk, ekonomiskt och psykiskt. En annan är det faktum att mina handlingar inte bara skadat mig själv utan även nära & kära, flickvänner och vänner, under en väldigt lång tid eftersom att jag fick min diagnos först när jag fyllt 25 år. En tredje stavas Georg Herlitz som producerade filmen ”Jag har ADHD” och som, tillsammans med Riksförbundet Attention, tidigt visade stort förtroende & förståelse för mig och min bakgrund. Kan inte säga det för många gånger men Georg har en väldigt speciell plats i mitt hjärta, trots att jag inte känt honom speciellt länge.


Vem är Georgios Karpathakis då?

Jag är idag en nykter man som under mina 26 år har upplevt saker vissa människor aldrig trodde var möjliga. Jag växte upp i en förort norr om Stockholm, i en familj där kärlek, omtanke, vördnad, respekt, öppenhet, tillit och närhet flödade. Jag har växt upp med en mamma som är helt magisk, kan faktiskt inte beskriva med ord hur bra hon är, systrar av guld och en styvfar som inte gör borde kallas något annat än pappa, en fantastisk man på alla sätt och vis.

[slideshow]

Nåja, vem är Georgios Karpathakis då och vad föreläser jag om? Jag låter texten från Medalgon beskriva:

Utmanande, provocerande, charmerande, aldrig en stund stilla. Mamma ständigt fylld av oro, lärare som lessnade, kompisar som tröttnade, alltid balanserande på yttersta gränsen vad omgivningen orkade med. En skolgång som havererar, en förlorad ungdomstid, ett ungt liv på väg utför.

– Vad hände? Tillsätt en haverikommission! var min tanke efter att ha hört Jojjes berättelse om sitt liv.

Georgios Karpathakis “Jojje” berättar scener ur sitt liv. Krisen slår till med full styrka. Livet är nära att förloras. Precis där vänder berättelsen och livet vänder uppåt och framåt. Han möter de som förstod och ”gjorde”.

Från haveri till ett bra liv.
I berättelsen möter vi hans ”grymma” mamma, och lärare, psykologer, läkare, kuratorer som inte såg och förstod och de som såg och förstod.

Jojje vill engagera, diskutera och öka kunskapen om ADHD, samt vilka utmaningar och svårigheter det innebär. Han vill genom sin berättelse ge personer med koncentrationssvårigheter  (med eller utan diagnos) och de professionella (pedagoger, psykologer) insyn och idéer om hur hinder kan undvikas eller underlättas. Han vill förändra en negativ syn om ADHD och inge mod och hopp ”kan jag, kan du!” (till alla med ADHD) och ”kunde de, kan vi” (till alla professionella).

Läs mer

Unga vuxna med ADHD har ett stort behov av extra stöd

Läste precis ”Anhöriga till unga vuxna med ADHD vittnar om stora stödbehov” på Riksförbundet Attentions hemsida. Artikeln handlar om en enkätundersökning som Attention gjort och som riktades mot anhöriga till unga vuxna med ADHD.

Resultaten visar bland annat att många anhöriga gör stora insatser för att stötta unga vuxna med ADHD i vardagen:

59 % anser att unga vuxna behöver hjälp av anhöriga i vardagen
35 % av de anhöriga anser att den unga vuxna är i behov av omfattande stöd och hjälp
66 % av de anhöriga säger att de ofta känner oro över den ungas situation.

Artikeln i sin helhet hittar ni här

Läs mer

Att vara tacksam & samtidigt inse vilka dina vänner är

Satt precis och tänkte på hur mycket vänner, bekanta, familj och släkt ställer upp och stöttar mig på alla tänkbara sätt. Förutom de underbara människorna jag nyss nämnde är jag otroligt glad, och kan fortfarande knappt förstå att det är sant, över mitt nya samarbete med Medalgon Utbildning. Jag nyper mig fortfarande i armen för att se så att jag inte drömmer.

Som jag skrev tidigare i veckan har Oscar på Sivertzen Digital tagit fram logotyp och diverse material specifikt för Underbara adhd vilket jag uppskattar enormt mycket.

Jag stödjer det fantastiska ändamålet Underbara ADHD genom att ha designat deras nya logga. På Underbara ADHD informerar och föreläser alltid lika mysiga Jojje om hur det är att ha diagnosen men ändå göra sin grej fullt ut. Bakom projektet ligger även Riksförbundet Attention och Jagharadhd.se.

Keep it up som min Nike+ coach skulle ha sagt!

Sivertzen Digital, 23 augusti 2012

Jag förstår nog fortfarande inte riktigt vad det är som händer. Att jag och mina erfarenheter kan beröra och intressera välkända, seriösa & etablerade företag samt landsting, kommuner och beslutsfattare på hög nivå landet runt. Känns fantastiskt men det roligaste är att ”vanliga” medmänniskor, föräldrar samt barn & ungdomar intresserar sig för och uppskattar min berättelse. Det är det överlägset bästa med allting, det är ju er jag hoppas kunna hjälpa på något sätt.

Det tråkiga med all uppmärksamhet, dygnet runt jobb och en hektisk vardag är att ”vänner” försvinner eller inte förstår hur mycket energi samt kraft allt detta tar. Att de inte förstår engagemanget eller blir irriterade över det faktum att jag sällan har tid eller ork över till annat. Det kanske är egoistiskt av mig att tänka så men jag hade önskat att fler hade förstått och uppmuntrat mitt engagemang, det är något jag hade gjort för dom och det är något som jag tycker vänner ska göra. Alltid oavsett.

Ha en underbar lördagskväll!

 

 

Läs mer

Krafter – en låt om ADHD av Petter

En av mina största inspirationskällor, Georg Herlitz, tipsade mig precis om en låt av Petter som varken han eller jag hört förut. Krafter heter den och handlar om ADHD och Petters erfarenheter av diagnosen. Om jag känner igen mig? Skojar du eller, längesedan jag hörde/ såg något så spot on! Lyssna ni med:

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=bZYis4LXdYQ?rel=0]

Läs mer

Otillräcklig hjälp för svenskar med ADHD – P4 Radio Stockholm

Läser i detta nu en artikel från P4 Radio Stockholm angående landets enda ADHD-center som idag har ett enormt tryck på sig. Anledningen till att efterfrågan på stöd och information har ökat lavinartat den senaste tiden återfinns i att allt fler människor utreds och diagnostiseras med ADHD.

2010 hade det landstingsdrivna ADHD centret 800 ansökningar. Men sedan dess har antalet utredda ökat i rask takt och enligt enhetschef Agneta Hellström ser det i år ut att bli runt 1800 familjer som söker stöd. Det skulle iså fall innebära mer än en fördubbling på tre år.

Jenny Ström, på stödföreningen Attention i Årstadal, fick diagnosen ADHD för några år sedan och hon är bekymrad över att det är så många som inte får tillräckligt stöd efter att de fått sin diagnos:

– De största riskerna är psykisk ohälsa, fantastiska ungdomar med enorm kompetens som inte får komma ut i arbetslivet överhuvudtaget.

Läs och/ eller lyssna på reportaget från Sveriges Radio här.

Läs mer

20 000 läsare, (nästan) 500 likes & 900 tittare

Ny vecka, nya möjligheter men först och främst tänkte jag blicka tillbaka och dela med mig av en kort uppdatering. Har nämligen haft rätt dålig koll på hur många som sett min personliga video på jagharadhd.se, hur många som har sett filmen ”Jag har ADHD” och hur många läsare bloggen har.

Personligen tycker jag att det var rätt rolig läsning då över 22 200 har tittat på jagharadhd.se youtube-kanal, över 7600 har sett filmen ”Jag har ADHD”, nästan 900 har sett min video på jagharadhd.se, 496 gillar Underbara adhd på Facebook och bloggen har lockat över 20 000 läsare.

 

[youtube http://www.youtube.com/watch?v=yeQfCR8p5EA?rel=0]

Läs mer