”Stor oro bland elever med NPF-diagnos inför skolstart”

Var tredje elev med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) ser inte alls fram emot skolstarten och hälften anser att de inte får den hjälp de behöver av sin skola. Det visar en skolenkät som Underbara ADHD, Riksförbundet Attention och Sveriges elevråd – SVEA har genomfört i samband med att höstterminen nu inleds på landets grund- och gymnasieskolor.

I enkäten har 907 barn och unga, som lever med någon form av NPF, i åldrarna 10-18 år svarat på frågor kring hur de känner inför skolstarten. Resultaten visar att eleverna tycker att stress (67 procent), inte klara skolarbetet (57 procent), passa tider (43 procent) och att inte passa in (38 procent) känns jobbigast med att börja skolan igen.

– Att elever med NPF-diagnoser oroar sig för hur de ska klara stressen och kraven i skolan känner vi alltför väl igen. Och att fler än var tredje elev med NPF uttrycker stor oro för att inte passa in är ett tecken på att det fortfarande återstår mycket arbete innan vi, samhället och skolan lyckats avdramatisera olikheter, säger Georgios Karpathakis, grundare av Underbara ADHD.

Enkäten visar även att elever som anser att de får hjälpen de behöver för att nå kunskapsmålen ser fram emot höstterminen (62 procent) och trivs i skolan (86 procent). Till skillnad från eleverna som inte tycker att de får rätt hjälp där endast 41 procent svarar att de trivs i sin skola.

– En fungerande skolgång är avgörande för en ung människas välbefinnande och framtid. Därför är det glädjande att de elever som får hjälp trivs så mycket bättre än de som inte får det, säger Anki Sandberg, ordförande i Attention.

Om skolenkäten

907 elever på från årskurs 4 till sista året på gymnasiet har svarat på enkäten 10-17/8 2015. Undersökningen genomfördes av Underbara ADHD tillsammans med Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och elevorganisationen Sveriges elevråd – SVEA.

För ytterligare information och kommentar, vänligen kontakta:
Georgios Karpathakis, grundare & verksamhetschef, Underbara ADHD, 0739 332 012
Anki Sandberg, förbundsordförande, Riksförbundet Attention, 08-120 488 04
Matilda Hellström, förbundsordförande, Sveriges elevråd – SVEA, 070- 718 88 01

Läs mer

Skolstart för elever med NPF

Underbara ADHD, Riksförbundet Attention och Sveriges elevråd (SVEA) har tagit fram en enkät för att undersöka hur det känns för elever med NPF att börja skolan igen, efter sommarlovet. Ser man fram emot det, eller känns det tungt? Med denna enkät vill vi låta eleverna själva berätta.

Är du förälder till, eller på annat sätt i kontakt med, barn med NPF som går i skolan? Då ber vi dig hjälpa oss att sprida enkäten till ungdomarna. Den riktar sig till elever på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Eleverna ska själva fylla i enkäten som består av 9 korta frågor.

Enkäten besvaras senast 17/8 och självklart är alla svar anonyma. Ni hittar den här: https://sv.surveymonkey.com/r/8GBWQPJ

Om det inte går att klicka på länken, kopiera då texten och klistra in den i webbläsaren.

Läs mer

Ny film från Attention: Min son har ADHD

Riksförbundet Attention har släppt ytterligare en film som handlar om hur det är att, på något sätt (diagnosticerad och/eller anhörig), leva med ADHD på YouTube-kanalen Attention Play. Se ”Pappan & alla kontakterna” nedan.

Tidigare i år lanserade man även de kortare filmerna ”Georgios – Mitt liv med ADHD” (där Underbara ADHD:s grundare och verksamhetschef, Georgios Karpathakis, medverkar), ”Anneli – Mitt liv med ADHD”, ”Jolinn – Mitt liv med ADD” samt ”Utbrott – En film om ADHD, kriminalitet och missbruk” vilka ni kan se genom att klicka här!

Läs mer

Debattartikel: Långa väntetider trots uppfylld vårdgaranti

debatt”Även om majoriteten av Sveriges landsting erbjuder barn och ungdomar psykiatrisk vård inom tidsramen för den nationella vårdgarantin, döljer statistiken ett problem som kanske är viktigare att belysa än själva kötiden. Många barn i behov av hjälp får vänta alldeles för länge på att över huvud taget komma i kontakt med vården och det är i många fall oklart när kötiden börjar räknas. I Socialstyrelsens utvärderingar av den förstärkta vårdgarantin pekar man just på brister gällande samverkan mellan den psykiatriska vården, skolhälsovården och första linjens hälso- och sjukvård.”

Det, och mycket mer, skriver de fem debattörerna Martin Forster, Peter Gottfarb, Pernilla Röjdmark, Agneta Hellström och Anki Sandberg på Dagens Medicins hemsida.

Läs debattartikeln i sin helhet här.

I snitt hade det gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. – See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/900-langa-vantetider-trots-uppfylld-vardgaranti.html#sthash.EbDqyhtE.dpufatt
I snitt hade det gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. – See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/900-langa-vantetider-trots-uppfylld-vardgaranti.html#sthash.EbDqyhtE.dpuf
I snitt hade det gått tre år mellan den första kontakten med vården och utredningen. – See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/900-langa-vantetider-trots-uppfylld-vardgaranti.html#sthash.EbDqyhtE.dpu

Läs mer

Debattartikel: Sjukförsäkringen ond spiral för psykiskt sjuka

Här om dagen publicerade Dagens Samhälle en debattartikel, skriven av Anki Sandberg (förbundsordförande Riksförbundet Attention) & Birgit Hansson (samordnare för NSPH), där de poängterar vikten av att sjukförsäkringen tar hänsyn till personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning.

Läs den ursprungliga texten här – nedan text är rakt kopierad från dagenssamhalle.se.

Psykisk sjukdom och funktionsnedsättning leder till dålig ekonomi. Dålig ekonomi är i sig en riskfaktor för psykisk ohälsa och de negativa faktorerna förstärker varandra. Reglerna i sjukförsäkringen och arbetslinjen måste vara betydligt mer flexibla och anpassningsbara för att människor med psykisk ohälsa ska ges en rimlig möjlighet att ta sig ur denna onda spiral, skriver Anki Sandberg och Birgit Hansson.

Sambandet mellan ekonomi och psykisk ohälsa är starkt. Psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning leder till dålig ekonomi, som i sig är en riskfaktor för psykisk ohälsa. Dålig ekonomi försämrar möjligheterna till återhämtning, vilket leder till allt längre sjukskrivningar och svårigheter att klara av utbildning och arbete. De negativa faktorerna förstärker varandra och människor hamnar i en ond spiral.

Ännu en bekräftelse på att psykisk ohälsa är en fattigdomsfälla kom i dagarna genom Minuskontot, en rapport som projektet Hjärnkoll tillsammans med Handisam tagit fram. Rapporten jämför psykiskt sjuka med befolkningen i övrigt och drar slutsatsen att människor med psykisk ohälsa har väsentligt lägre inkomster, högre levnadskostnader och kortare utbildning. De har dessutom svårare att få arbete, riskerar att fastna i ett livslångt beroende av bidrag och lider i högre grad än andra av ensamhet och isolering. Sammantaget visar bilden att personer med psykisk ohälsa är en mycket utsatt grupp. Många saknar egna resurser att kunna ta sig ur en svår livssituation.

Sjukförsäkringens regler fungerar extremt dåligt för personer med allvarligare psykisk ohälsa. Systemet tar ingen hänsyn till hur de psykiska sjukdomarna utvecklas och hur lång tid det tar att bli frisk. Många befinner sig i en tröstlös väntan på utredning, diagnos, behandling eller (re)habilitering när de enligt Försäkringskassans tidsgränser ska börja arbeta eller föras över till Arbetsförmedlingen. Fler än tidigare har blivit beroende av aktivitetsersättning, försörjningsstöd eller tvingas leva på anhöriga. I detta avseende har socialförsäkringsreformen direkt motverkat sitt syfte.

När sjukpenningen eller aktivitetsersättningen inte räcker, förväntas man söka försörjningsstöd. Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning har dock svårt att klara av de krav som socialtjänsten ställer (till exempel att redovisa alla kontoutdrag för de tre senaste månaderna, avyttra värdesaker, skicka alla lån till kronofogden, söka bostad med lägre hyra) och förlorar därmed sin försörjning. För några som lever ett liv på marginalen är det anhörigas hjälp som gör att de klarar sig. För andra tilltar den sociala misären, de förlorar sin bostad, hamnar i missbruk eller begår desperata och självdestruktiva handlingar.

Demografiskt behöver Sverige mobilisera fler till arbete om vårt välfärdssamhälle inte ska utarmas. Så ge folk tid och möjlighet att efter sina förutsättningar hinna öva upp en arbetsförmåga som kan komma samhället till godo. Lasta inte individen för vårdens och det allmännas oförmåga att leverera snabba lösningar på komplicerade hälsoproblem.

Vill man öppna upp arbetsmarknaden för fler bör man utgå från att människor med psykisk ohälsa, som alla andra, vill göra något av sina liv, studera eller komma ut i arbete. Studier och arbete i sig kan dessutom fungera som rehabilitering.

NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, som är ett nätverk av tretton patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom psykiatriområdet, anser att reglerna i sjukförsäkringen och arbetslinjen måste vara betydligt mer flexibla och anpassningsbara för att människor med psykisk ohälsa ska ges rimliga möjligheter att kunna försörja sig genom arbete. Stöd, respekt och förtroende för att individer faktiskt vill bidra med 100 procent av sin förmåga är en bra början.

Vår förhoppning är att både ansvariga politiker och den parlamentariska socialförsäkringsutredningen vill synliggöra denna grupp och säkerställa att socialförsäkringssystemet fungerar för de allra svagaste och fattigaste i Sverige.

Vi är engagerade i dessa frågor och vill vara en viktig resurs i detta arbete.

Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention och samordnare Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH
Birgit Hansson, ordförande i Riksförbundet Balans och ordförande NSPH:s arbetsgrupp för socialförsäkringsfrågor

Läs mer

Uteblivet stöd leder till dåliga skolresultat – reflektioner

I november genomförde Riksförbundet Attention en enkätundersökning riktad till vårdnadshavare med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolåldern. Man fick in över 2000 svar som dessvärre bekräftar det Underbara ADHD, och många med oss, befarade; elever med funktionsnedsättning får inte det stöd de har rätt till vilket leder till dåliga resultat i skolan.

Fortfarande, år 2013, har svenska skolan i allmänhet och regeringen i synnerhet svårt att avsätta de medel som krävs för att leva upp och följa rådande regler och lagar. Man misslyckas alltså fortfarande fatalt med att erbjuda alla barn en likvärdig skolgång, trots att detta står inskrivet i skollagan, och det är otroligt oroväckande.

Många gånger som min sena diagnos diskuteras gömmer sig människor bakom versionen att när jag gick i skolan, ja då fanns ingen kunskap om ADHD. Okunskapen var alltså den centrala anledningen till att fyrtioåtta miljoner instanser inte lyckades förmå sig själva att erbjuda mig en ADHD-utredning som ung. Trots att alla symtomen fanns där. Trots att vården har en skyldighet att åtminstone erbjuda barn, ungdomar och vuxna (ja egentligen alla de misstänker kan ha ADHD) en utredning.

I dag, år 2013, är det drygt tio år sedan jag gick på gymnasiet. Nästan femton år sedan jag började på högstadiet. Då okunskapen kring ADHD var anledningen till att min skolgång blev ett helvete.

I dag, femton år senare, är/verkar okunskapen kring ADHD i allmänhet och kring diagnosen i synnerhet vara lägre än någonsin. Föga förvånande är jag inte bara ohyggligt skeptisk utan även mycket oroad och kritisk över den svenska skolans utveckling. Kring utvecklingen av och de uteblivna stöden till elever med särskilda behov.

Och att okunskapen kring ADHD fortfarande är så utbredd bland gemene man, politiker, skolan, vården och omsorgen gör mig både arg, ledsen och besviken (för sjuttioelfte gången). Men samtidigt, och kanske mest av allt, grymt beslutsam att aldrig ge upp och fortsätta kämpa med blod, svett och tårar för alla ADHD-människors lika värde, rättigheter och förutsättningar.

Läs mer

Fortsatta nedskärningar från Stockholms stad – trots otillräckligt stöd i skolan för barn med NPF

Kvarsebo Klockargårdens skolor Förlag Robert Hulting  KvarseoFoto: jarnling.se

Beslutet om fortsatta nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd togs av Stockholms stad i våras. Detta trots att Skolinspektionen tidigare rapporterat om otillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) på flera ställen runt om i landet enligt Riksförbundet Attention.

Nedan text är kopierad från Riksförbundet Attentions hemsida, läs originalnyheten här.

——————————————-

”Skolinspektionen har tidigare rapporterat att det på flera ställen i landet inte finns tillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots undersökningen görs nedskärningar.

Beslutet om nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd i Stockholms stad togs i våras. De rektorer vars skolor berördes meddelade i ett tidigt skede att de ville informeras i god tid om vad nedskärningen skulle innebära så att de kunde planera sin verksamhet.

Stefan Berg är skolchef på Magelungen Utveckling, en av skolorna som berörs.
– Det är fullkomligt ohållbart att få beskedet två dagar innan skolstart, säger Berg i en intervju med Sveriges Radio.

Lotta Edholm, ordförande i Stockholms utbildningsnämnd, menar att stödet inte är indraget utan numera ska ingå i det generella peng-systemet för elever i Stockholms stad.
– Bakgrunden var att kostnaderna skenade för de här verksamheterna, förklarar Edholm för Ekot.

I nuläget riskerar ett antal skolor, både i Stockholm och även i Uppsala, att avvecklas inom en snar framtid.
– Vi tror på den inkluderande skolan, men för det behövs nödvändigt förarbete, något vi inte sett i det här fallet, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.”

Skolinspektionen har tidigare rapporterat att det på flera ställen i landet inte finns tillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots undersökningen görs nedskärningar.

Beslutet om nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd i Stockholms stad togs i våras. De rektorer vars skolor berördes meddelade i ett tidigt skede att de ville informeras i god tid om vad nedskärningen skulle innebära så att de kunde planera sin verksamhet.

Stefan Berg är skolchef på Magelungen Utveckling, en av skolorna som berörs.
– Det är fullkomligt ohållbart att få beskedet två dagar innan skolstart, säger Berg i en intervju med Sveriges Radio.

Lotta Edholm, ordförande i Stockholms utbildningsnämnd, menar att stödet inte är indraget utan numera ska ingå i det generella peng-systemet för elever i Stockholms stad.
– Bakgrunden var att kostnaderna skenade för de här verksamheterna, förklarar Edholm för Ekot.

I nuläget riskerar ett antal skolor, både i Stockholm och även i Uppsala, att avvecklas inom en snar framtid.
– Vi tror på den inkluderande skolan, men för det behövs nödvändigt förarbete, något vi inte sett i det här fallet, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

– See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/729-nedskarning-av-behovsprovat-stod-for-elever-med-npf-flera-skolor-hotas-av-nedlaggning.html#sthash.1Hd71Jwi.dpuf

Skolinspektionen har tidigare rapporterat att det på flera ställen i landet inte finns tillräckligt stöd i skolan för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Trots undersökningen görs nedskärningar.

Beslutet om nedskärningar av resursskolor för barn i behov av extra stöd i Stockholms stad togs i våras. De rektorer vars skolor berördes meddelade i ett tidigt skede att de ville informeras i god tid om vad nedskärningen skulle innebära så att de kunde planera sin verksamhet.

Stefan Berg är skolchef på Magelungen Utveckling, en av skolorna som berörs.
– Det är fullkomligt ohållbart att få beskedet två dagar innan skolstart, säger Berg i en intervju med Sveriges Radio.

Lotta Edholm, ordförande i Stockholms utbildningsnämnd, menar att stödet inte är indraget utan numera ska ingå i det generella peng-systemet för elever i Stockholms stad.
– Bakgrunden var att kostnaderna skenade för de här verksamheterna, förklarar Edholm för Ekot.

I nuläget riskerar ett antal skolor, både i Stockholm och även i Uppsala, att avvecklas inom en snar framtid.
– Vi tror på den inkluderande skolan, men för det behövs nödvändigt förarbete, något vi inte sett i det här fallet, säger Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention.

– See more at: http://www.attention-riks.se/index.php/alla-nyheter/729-nedskarning-av-behovsprovat-stod-for-elever-med-npf-flera-skolor-hotas-av-nedlaggning.html#sthash.1Hd71Jwi.dpuf

Läs mer

ADHD-dagen 2013 – anmäler härmed mitt intresse!

Den 24 september arrangeras ADHD-dagen 2013 med anledning av att ”Minst ett barn i varje klass har i dag diagnosen ADHD. Även antalet vuxna med ADHD har ökat lavinartat de senaste åren. Men trots att detta nu är en av våra vanligaste folksjukdomar är kunskapen om behandling fortfarande låg, såväl i sjukvården som i samhället i övrigt.” enligt Dagens Medicin.

Man skriver vidare att programmet för dagen både ger en ”aktuell uppdatering av kunskapsläget och erfarenhetsutbyte om hur vi utvecklar framtidens vård och det preventiva arbetet för vuxna och barn med ADHD.”

Eftersom att jag här om dagen blivit ett år äldre (och därmed aningen mer bitter per automatik va?!) ställer jag mig frågande till att de inbjudna talarna endast består av professorer, överläkare, verksamhetschefer, medicinskt ansvarig överläkare och Riksförbundet Attentions ordförande.

Om det nu ska pratas och arrangeras en heldag om ”ADHD – Epidemi, modefluga, normala eller sjuka barn?” borde det för fasen vara obligatoriskt att en utav talarna är någon som lever med diagnosen. Eller är det helt orimligt tänkt av mig?

Nej jag tycker inte det och därför vill jag härmed officiellt anmäla mitt intresse till att deltaga som gästföreläsare på ADHD-dagen 2013 den 24 september som arrangeras av Svenska Läkaresällskapet.

Läs mer

Attention: ”Idrott – hinder och möjligheter för unga med NPF”

Här om veckan skrev Riksförbundet Attention en artikel om Centrum för idrottsforskning (CIF) studie som visar att idrott kan ha stora positiva effekter för unga med (NPF).

I intervjuer med bland annat unga med NPF och idrottsledare har det visat sig att fysisk aktivitet kan främja koncentrationsförmågan och andra exekutiva funktioner som t.ex. förmågan att planera och prioritera.

Centrum för idrottsforskning (CIF) har intervjuat unga med NPF-diagnoser, föräldrar, idrottsledare och forskare. Intervjuerna visar att idrott kan ha stora och positiva hälsoeffekter för dessa barn och ungdomar. Idrott och fysisk aktivitet kan främja koncentrationsförmågan och andra exekutiva funktioner. Det kan ge tillfredsställelse och stärkt självkänsla. Idrott kan också hjälpa dessa unga att reglera sina energibehov vilket i sin tur motverkar rastlöshet, stress och sömnproblem.

CIF:s utredare Johan R Norberg menar att idrott kan vara en del i habilitering.
– För barn och ungdomar med NPF kan idrott alltså vara mer än en stimulerande och allmänt hälsosam fritidssysselsättning, säger Norberg.

Föreningsidrott kan också innebära hinder. Flera av de ungdomar som intervjuats ansåg att de hade svårt att passa in. Följa ledares instruktioner, passa tider och vänta på sin tur innebar en begränsning och gjorde att ungdomarna avstod från att delta.

Under intervjuerna framgick det också att kunskapen om NPF är begränsad vilket i sig kan innebära ett hinder.

Mer om Dolda utmaningar – om unga idrottare med osynliga funktionsnedsättningar hittar du här

Läs mer

Hjälpmedel från stenåldern – till vilken hjälp?

Idag förfogar kommuner och landsting över hjälpmedel som på olika sätt syftar till att underlätta vardagen för oss med adhd. Eftersom att jag själv aldrig blivit erbjuden några sådana hjälpmedel tog jag saken i egna händer och kollade upp vad jag går miste om.

Min djupdykning tar mig två år tillbaka i tiden och börjar i ett forum på Vårdguiden där en person frågar:

Jag undrar om vilka hjälpmedel man kan få, och har rätt till, när man som vuxen har diagnos ADHD. Min främsta tanke går till de hjälpmedel som skall stötta kring struktur på vardag samt hjälpmedel för att vakna – normalklocka fungerar inte. Finns alternativ?

I det långa svaret går det bland annat att läsa följande:

I Stockholms läns landstings Hjälpmedelsguiden finns beskrivet vilka hjälpmedel som en person kan få via landstinget. I den finns ett avsnitt om kognitiva hjälpmedel för tidsuppfattning, planering och strukturering. Där står om fickbandspelare, elektroniska almanackor, bildstöd och tidshjälpmedel.

Trots att jag inte har någon erfarenhet av dessa känner jag mig skarpt skeptisk till dagens utbud av hjälpmedel. De känns både opraktiska och omoderna, ja rent ut sagt föråldrade och inte alls tilltalande.

Det slog mig att jag kanske hade gått händelserna i förväg och dragit alldeles för snabba slutsatser så jag tog mig en titt på Hjälpmedelsinstitutets hemsida. Klickade mig vidare till hjälpmedelstorget och vips så var jag tillbaka på stenåldern. Så kändes det.

Temperatur_hi.se
Timer_hi.se
Ovan ser vi bland annat Time-Timer CD-rom som enkelt installeras på datorn och fungerar som en vanlig timer. Frågan jag ställer mig är hur Time-Timer skall installeras på de moderna datorer som inte har en CD-läsare?

Min personliga favorit bland alla hjälpmedel måste ändå vara Smartswipe. Denna återfinns under ”ekonomi” och tillåter användarna att enkelt betala över internet, utan att behöva knappa in siffror och datum. Det enda man behöver göra är att dra sitt kort genom en läsare och vips så har man betalat. Känns verkligen superrätt för mig/ oss med adhd och noll impulskontroll (ironisk gånger tusen)!

Smartswipe_hi.se
Avslutningsvis ska det sägas att hjälpmedelstorgets utbud idag har fått tillökning av ett par nya datorprogram, appar och produkter. Jag vill även poängtera att ovan text på intet sätt syftar till att nedvärdera eller förminska de människor som idag använder och blir hjälpta av dessa produkter. Mitt syfte med det här inlägget är att väcka/ trigga en debatt om kvaliteten på de hjälpmedel som finns att tillgå idag vilket förhoppningsvis resulterar i en rad förbättringar och moderniseringar.

Läs mer