Bild: developers.google.com
Imorgon, den 30 januari, arrangerar NSPH och Sveriges Kommuner och landsting (SKL) konferensen ”Inflytande och medverkan – Tillsammans för kvalitet och verksamhetsutveckling” i Stockholm. Konferensen är tyvärr fullsatt men kommer att kunna följas via NSPH direktsända webb-tv och i efterhand via SKL:s webbsändningsarkiv.
Här hittar du ytterligare information om konferensen
Här kommer konferensen sändas live
Världen idag publicerade nyligen ett reportage om undersköterskan Henric Rothlin vars ADHD orsakat en hel del missförstånd mellan honom och hans f.d. arbetsgivare. Enligt Henric är den främsta orsaken till dessa onödiga meningsskiljaktigheter mellan arbetsgivare och anställd den rådande okunskapen kring adhd. Som exempel nämner han sin förra chef som inte förmådde att/ inte ville förstå att det enda som behövdes för att underlätta Henrics arbetssituation var tydligare kommunikation.
Tycker det är fantastiskt starkt, modigt och beundransvärt av Henric att öppet dela sina egna erfarenheter, både bra och dåliga. Det behövs! Läs artikeln ”Han är undersköterska med adhd” på varldenidag.se
VÄRT ATT TÄNKA PÅ SOM ARBETSGIVARE
* Se personen bakom diagnosen.
Det är en medmänniska du har framför dig!
* Läs på om adhd.
Du behöver inte bli expert utan kommer långt med ett hum och en generell förståelse för vad diagnosen innebär.
* Samtala med den anställde.
För att ta reda på och höra när hans/hennes adhd kan visa sig till vardags.
* Våga vara flexibel.
Det finns samma möjligheter att nå önskat arbetsresultat – trots att vägen dit kan se lite annorlunda/olika ut. kan nå ett och samma arbetsresultat
* En tillgång på arbetsplatsen.
Många människor med adhd är mycket kreativa och har en oerhörd energi som får möjlighet att blomstra när de hamnar i rätt miljö.
Läs mer på Riksförbundet Attentions hemsida: attention-riks.se
Idag startar ADHD Awareness Week 2012, en vecka där diagnosens många fördelar och bra sidor är i fokus. Detta är självklart något som Underbara adhd uppmuntrar och stödjer vilket även kommer att speglas på bloggen fram till den 20 oktober. I ett första skede har Underbara adhd:s utseende ändrats och bloggen kommer även att, i den mån det går, fokusera på det positiva med ADHD veckan till ära.
Jag uppmuntrar alla att göra något för att belysa och informera andra människor om vad ADHD är och hur fantastiskt det kan vara. Självklart uppmuntrar jag även er alla att vara ärliga och inte ignorera de många utmaningar och hinder som diagnosen kan föra med sig. Jag tror att man kommer långt på att informera och diskutera kring både det bra men även det mindre bra så se bara till att prata om det.
Personligen har jag även fått möjlighet att gästtala på Guldmedaljörer och Entreprenörer i Filadelfiakyrkan på tisdag den 16 oktober klockan 18.00. Där kommer Frank Andersson, Marie Enbäck och Madelein Larsson Wollniktala om hur de människor som lyckats kanalisera sin energi på rätt sätt även blivit otroligt framgångsrika.
Jag får en hel del frågor om vilka ADHD-dokumentärer/ filmer jag anser är sevärda och skulle rekommendera andra att se. Innan jag tipsar om ett par personliga favoriter vill jag verkligen betona min avsaknad av rutin och expertis i denna fråga, som säkerligen rymmer en hel uppsjö av alternativ som jag inte nämner här.
Med det sagt vill jag rekommendera samtliga att se ”Mitt huvud är en torktumlare” och ”Jag har ADHD”.
[youtube=http://www.youtube.com/watch?v=yeQfCR8p5EA&w=560&h=315]
Mycket nöje!
Jag får ofta höra ”va? har du inte körkort?”, ”varför har du inte körkort?”, ”det är ju bara att ta körkortet, det är ju en del av att bli vuxen”.. Som ni förstår har jag fortfarande inte tagit körkort. Trots att jag är 26 år gammal och trots att jag övningskörde mycket och i ett par år med min extrapappa som 17-åring. Jag vill inte vara den som är den men helt ärligt var jag nog en naturbegåvning också då själva körningen gick felfritt och riktigt bra. Det som satte käppar i hjulet för mig var körkortsteorin då jag aldrig någonsin har älskat eller haft den inre ron i kroppen att läsa och nöta mig igenom ointressanta böcker/ datorbaserade program.
Därför var det extra intressant att läsa Göteborgs-Postens artikel ”Teorin körkortsproblem för ungdomar med adhd” då den kändes otroligt ”spot on” och beskriver hur jag, och många med mig, upplever & känner inför att ta körkort.
Ungdomar med adhd eller asperger har svårare än andra att ta körkort. För många av dem blir utbildningen så jobbig att de hoppar av. Men med bättre stöd skulle fler kunna köra bil, visar en ny studie.
Ungefär fem procent av svenska barn har diagnosen adhd. Betydligt färre, bara några promille, har asperger. Men båda är neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och sedan några år tillbaka måste ungdomar med dessa diagnoser bifoga ett läkarintyg när de söker körkortstillstånd.
Det är bara början på en för många besvärlig väg fram till körkortet. Det här är en marginaliserad grupp ungdomar för vilka ingen vanlig skola eller utbildning är skräddarsydd – allra minst körkortsutbildningen.
Har äntligen lyckats hitta ett sätt som möjliggör att hela Underbara adhd.com numer kan översättas till en rad olika språk. Fantastiskt roligt om man frågar mig då det innebär att människor över hela världen nu kan läsa, interagera & följa Underbara adhd’s resa mot ett Sverige där alla är lika mycket värda, oavsett funktionshinder eller inte.
Av diverse anledningar (återkommer med ytterligare information) blir gårdagens planerade inlägg dagens inlägg och handlar om vilka stöd samt insatser det finns att tillgå för oss med en ADHD-diagnos. Nedan citat är hämtat från Habilitering.nu och i sedvanlig ordning hoppas jag att det kan ge en djupare inblick & kunskap i de olika ”grenarna” som finns på ADHD-trädet.
En stor del av det stöd som ges vid ADHD handlar om att förmedla vad funktionsnedsättningen innebär och dess konsekvenser. Personer med ADHD kan även ha hjälp av kognitiva hjälpmedel, vilket kan underlätta vardagen. En del personer får lindrigare symtom om de tar mediciner.
Behandlingen av ADHD handlar framför allt om att ge utbildning och rådgivning om funktionsnedsättningen, både till den med diagnosen och omgivningen.
Om miljön anpassas utifrån behoven och omgivningen är förstående och stödjande, behöver inte ADHD bli ett allvarligt funktionshinder.Det hjälper också om vardagen är strukturerad och förutsägbar, och det finns tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser från omgivningen.
Kunskap om sin funktionsnedsättning
Det är viktigt att man själv tidigt får kunskap om vad funktionsnedsättningen innebär. Det ger möjligheten att utveckla sina starka sidor och kanske hitta strategier för att hantera det som man är mindre bra på.
Detta kan ha stor betydelse för hur man kommer att må och fungera i framtiden. Ofta handlar det om att ha rimliga krav och förväntningar på sig själv och från sin omgivning.
ADHD-center inom Handikapp & hälsa erbjuder personer i åldern 9-24 år information om sin funktionsnedsättning i form av åldersanpassade gruppträffar.
Föräldrautbildning
Föräldrar till barn med ADHD upplever ofta att de har svårt förstå sig på och bemöta sitt barn. Stressnivån kan vara hög i familjen och man hamnar lätt i ständiga konflikter.
Den viktigaste hjälpen för ett barn med ADHD är därför att de vuxna förstår barnets svårigheter och vad det beror på.ADHD-center ger anhöriga till barn och ungdomar med ADHD en grundläggande utbildning om ADHD, och även redskap för att hjälpa barnet/ungdomen i vardagen så att så få problem som möjligt uppstår.
Det kan bland annat handla om konkreta råd och tips på strategier som man kan använda för att stödja sitt barn och lösa problemsituationer.För barn med ADHD kan exempelvis följande hjälpa:
Ett barn med ADHD har ofta svårt att få och behålla kamrater. Det beror på att hon eller han inte riktigt klarar det sociala samspelet och har svårt att lösa konflikter. Att träna på samspel med andra, problemlösning och impuls- och ilskekontroll kan därför vara till nytta.
ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som förälder kan underlätta vardagen för sitt barn som har ADHD. Den finns att hämta här:
> ”Att vara förälder till barn med ADHD”Föräldrar till barn med svårare ADHD behöver ofta få mer direkt och intensiv träning i metoder genom att delta i så kallade föräldraträningsprogram. Det är något som kan erbjudas av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), men även ADHD-center har föräldraträningsprogram.
Barnet i förskola/skola
I många skolor idag arbetar man i öppna klassrum, byter ofta lokaler, ger eleverna självständiga arbetsuppgifter m.m. Detta är något som inte passar för ett barn som har ADHD, som istället har ett behov av tydliga strukturer och lärarledd undervisning.
Barnet har ofta större behov än andra av:
För att förbättra för den med ADHD är det viktigt att lärare har utbildning om pedagogiska arbetssätt och hur skolmiljön kan anpassas till en elev med ADHD. Det finns idag mycket kunskap om verkningsfulla metoder för att lära ut till barn med ADHD, men den är ännu inte tillräckligt spridd bland lärare.
Här har skolan och ytterst kommunen ansvaret.Vissa barn kan också behöva:
ADHD-center har gett ut en broschyr om hur man som lärare kan bemöta och undervisa ett barn med ADHD. Den finns att hämta här:
> Broschyren Att undervisa och pedagogiskt bemöta barn/elever med ADHDFilmen ”ADHD i klassen” finns också att beställa eller låna.
> Beställ filmen ADHD i klassen
> Låna filmen ADHD i klassenKognitivt stöd och hjälpmedel
Det är vanligt att man behöver få stöd i vardagen när det gäller att planera, strukturera, hålla ordning och ha rutiner. Ibland kan det hjälpa att använda sig av så kallade kognitiva hjälpmedel.
Det finns olika slags produkter och verktyg man kan använda för att skapa struktur och ordning, få hjälp med tidsuppfattning och minnesstöd. Det kan vara alltifrån material och utrustning för att organisera hemmet till scheman, mobiltelefon och handdator.
ADHD-center ger föräldrar och ungdomar gruppinformation om vilket kognitivt stöd och vilka hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD. Hjälpmedel skrivs ut av en arbetsterapeut eller logoped. En del saker kan man dock inhandla eller ordna själv.
På vår verksamhet Klara Mera kan man också själv se och pröva olika hjälpmedel som kan vara aktuella om man har ADHD.
> Läs mer om Klara MeraInsatser till vuxna
Vissa vuxna kan med tiden lära sig att leva med och hantera sin funktionsnedsättning och kompensera för den. Men det finns också de som har kvar stora svårigheter som påverkar deras sociala vardagsliv, relationer och arbete negativt.
Även här är det viktigt att man själv, närstående och ibland även arbetskamrater får kunskap och insikt i vad funktionsnedsättningen innebär. På så viss kan negativ stress, orsakad av fel ställd krav eller förväntningar i relationen minskas.
Till ADHD-center kan unga vuxna mellan 18-25 och deras närstående vända sig för att få information och råd. Ibland ges patient- och anhörigutbildning för vuxna vid psykiatriska mottagningar.
Mediciner kan hjälpa
Eftersom signalsubstanserna i hjärnan, till exempel dopamin, har visat sig ha betydelse för ADHD, kan små doser av centralstimulerande medel ge positiva effekter. Det sker genom att impulsöverföringen i hjärnan förbättras och man lättare kan koncentrera sig.
Det finns olika slags mediciner, och biverkningarna är ofta lindriga. Doseringen behöver skräddarsys för varje person, genom att man prövar sig fram till rätt nivå.
Läkemedelsverket har utformat riktlinjer för behandling med läkemedel vid ADHD hos barn och ungdomar. Enligt dessa ska i första hand andra stödinsatser prövas. Först när dessa inte har hjälpt och om symtomen allvarligt påverkar sättet att fungera, kan det vara aktuellt med mediciner.
Andra behandlingsmetoder
Det har gjorts vissa studier på omega 3 och omega 6, och dess effekt på ADHD. Dessa fettsyror är viktiga i alla membran i hjärnan. Det har ännu inte kunnat fastställas att fettsyrorna har en positiv effekt, men det finns heller ingen anledning till att avråda från sådan behandling.
Olika typer av kostbehandlingar där man undviker viss mat, som till exempel socker, har ibland lanserats som en behandlingsmetod vid ADHD. Effekten av detta har dock inte säkerställts och bevisats vetenskapligt.
Så kallad neurofeedback (EEG-biofeedback) har också lanserats, men det finns delade åsikter om effekterna av detta.
Det som kallas senso motorisk träning har inte kunnat visas ha effekt på ADHD.
Traditionell psykodynamisk individualterapi, psykoanalys eller lekterapi har inte heller någon dokumenterad effekt på de typiska problemen vid ADHD. Studier har dock visat att beteendeterapi (KBT) för vuxna kan ha positiva effekter på ADHD-symtom såsom depression och ångest. I nuläget är dock tillgången till anpassad KBT vid ADHD mycket begränsad inom psykiatrin.
Idag tittar vi närmre på ADHD hos ungdomar & vuxna. Vad det kan innebära, vilka följdproblem det kan få och hur otroligt viktigt det är med stöd och rätt bemötande av funktionsnedsättningen. När jag läser nedan text (som är hämtad från habilitering.nu) är det svårt att inte tänka tillbaka på ungdomsåren och allt som hände då. Jag hade en rent ut sagt för jävlig ungdom med ständiga konflikter i skolan, med lärare, psykologer, klasskamrater, rektorer osv osv.
Att idag läsa kring ADHD hos ungdomar och vuxna är som att ”copy paste” två kapitel ur mitt liv; mina ungdomsår och min gymnasietid. Det är skrämmande likt och ingen rolig läsning, än värre var det att leva mitt i det, i ett ständigt kaos och en berg & dalbana av känslor. Varje dag, varje timme, varje minut och varje sekund. Man var som en tickande bomb, fylld av känslor, frustration och nedstämdhet eftersom att ingen förstod en. För att man var ”idioten”, ”clownen”, den som felade, den som inte kunde prestera på proven och den som alltid skapade rabalder i klassrummen.
Många som känner mig skulle nog inte hålla med om att jag har en extremt dålig självbild & självkänsla, men det har jag alltid haft och det har jag än idag (jobbar dock på att förbättra dessa). Däremot har jag gått den hårda vägen och skaffat mig gott självförtroende som en slags sköld mot all skit jag fått ta emot, tar emot och som jag kommer att få ta emot. Skillnaden mellan självbild, självkänsla och självförtroende kanske är minimal för en del (en del kanske inte kan skillnaden) men för mig är skillnaderna jättestora. Än en gång vill jag poängtera att jag också har haft och har extrem tur i livet då min mamma och familj alltid varit fantastiska i sitt stöd mot mig. Min mamma har alltid gett mig mycket uppmärksamhet, hon har alltid sett mig och hon har alltid brytt sig om hur jag mår, det har betytt otroligt mycket för mig.
Symtomen på ADHD kan förändras och se olika ut i takt med att man blir äldre. Ungdomar kan lätt få följdproblem om de inte får stöd, rätt bemötande och insikt om sin funktionsnedsättning.
ADHD är en funktionsnedsättning som man har haft redan som barn, oavsett om man fick en diagnos då eller inte. Förut fanns uppfattningen att ADHD gick över eller ”växte bort” när man blev äldre. Idag visar forskningen att det inte förhåller sig på det viset.
Ungefär hälften av de barn som har ADHD har kvar koncentrationssvårigheter som vuxna. Vissa symtom, såsom överaktivitet och impulsivitet, kan däremot dämpas när man blir äldre.
ADHD hos ungdomar
Ungdomar med ADHD beskriver ofta att de känner en inre oro och otålighet och att de tröttnar fort på saker. Det är också vanligt med stora humörsvängningar och kort stubin – vilket brukar bli ännu starkare under puberteten då man ju påverkas av hormoner, söker sin identitet och vill bli självständig.
Svårigheterna man har haft under uppväxten har ofta inverkat på ens självbild och självkänsla. Man kan därför uppleva känslor som ängslan, osäkerhet och nedstämdhet. I regel brukar flickor ha mer inåtvända symtom.
En del ungdomar är oföretagsamma, passiva och har svårt att komma igång med saker. Andra kan istället handla impulsivt, har svårt att se konsekvenserna av sitt handlande och hamnar lätt i problem.
Därför har ungdomar med ADHD ett större behov än andra av att ha vuxna omkring dem som ser dem och bryr sig om hur de mår.
ADHD hos vuxna
Uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet är något som kan få stora konsekvenser i vuxenlivet. Många vuxna med ADHD beskriver att de känner en otålighet, rastlöshet och har koncentrationsproblem. De har svårt att lyssna på andra, vara stilla och behärska sina känslor.
Vissa vuxna med ADHD tycker att de handlar överilat och impulsivt, utan att först tänka efter. De kanske har kort stubin och ständigt råkar i konflikter med andra. Därför är det vanligt att man ofta har bytt arbete, bostad eller partner eller att man har hoppat av utbildningar.
Andra vanliga symtom hos vuxna med ADHD kan vara att man:
Som vuxen med ADHD kan det vara svårt att planera, passa tider, komma ihåg överenskommelser, sköta hem och ekonomi. Man kan därför behöva hjälp med att få struktur och rutiner i sitt vardagsliv. För någon med ADHD kan det också passa bättre med rörliga, omväxlande arbetssituationer än att ha stillasittande arbete som kanske kräver uthållighet.
Följdproblem för vuxna
Som vuxen med ADHD drabbas man av lättare av depressioner, relationsproblem och en del har svårt att klara arbetslivet och vardagen. Symtomen och följdeffekterna, i kombination med uteblivet stöd, ger också en ökad risk att hamna i missbruk och kriminalitet.
En del av de problem man har som vuxen är egentligen följder av att ha haft funktionsnedsättningen som barn. Det är exempelvis vanligt att man inte har klarat skolan så bra och därför har bristande baskunskaper och utbildning, men även låg självkänsla.
”Att ha svårt att koncentrera sig, vara stilla och kontrollera sina impulser är vanligt bland alla barn. För barn med ADHD är allt detta mycket starkare och kan skapa problem i vardagen och i deras kontakt med andra.”
Dagens ämne handlar om ADHD hos barn och återigen kan jag/ vi slå hål på en mängd myter samt osanningar som florerar runt om i landet. Ur ett personligt perspektiv känner jag igen mig otroligt mycket i informationen nedan som är direkt hämtad från habilitering.nu. Jag kan inte själv berätta eller förklara hur jag var som liten, utan det borde min underbaraälskadefantastiskamestovärderliga-mamma göra, men vad jag har förstått av hennes återberättelser och minnen (som ofta inkluderar älskade mormor & morfar) var jag ett riktigt ånglok, en orkan utan dess like och ett energiknippe världen sällan skådat (hon låter dock aldrig negativ när vi pratar om det).
Ibland, eller ja rätt ofta, frågar jag mig själv hur fasen min familj, mina vänner och framför allt mamma har orkat med mig & (som det nu visat sig på senare år) min ADHD. Helt plötsligt är det väldigt logiskt snarare än konstigt att jag värderar min mamma högst av allt och att hon har en oförklarlig samt oerhört stor betydelse för mig. Det är trots allt tack vare henne och min fantastiska familj som jag lever idag, det glömmer jag aldrig.
Barn och ADHD
Att ha svårt att koncentrera sig, vara stilla och kontrollera sina impulser är vanligt bland alla barn. För barn med ADHD är allt detta mycket starkare och kan skapa problem i vardagen och i deras kontakt med andra.
Barn med ADHD är sinsemellan mycket olika. Varje barn har sina speciella svårigheter, liksom sina särskilda tillgångar och styrkor.
ADHD yttrar sig olika
De tre typiska symtomen för ADHD är uppmärksamhetsstörning, överaktivitet och impulsivitet. Samtidigt kan ADHD yttra sig väldigt olika. Vissa barn kan ha alla dessa symtom, medan andra endast har ett eller två av dem.
Små barn med ADHD
Ett litet barn med ADHD är ofta överaktivt. Hon eller han är ständigt i rörelse; hoppar, klättrar och springer överallt. När barnet får syn på något störtar det genast dit och kan verka omedveten om att det finns faror. Barnet kan även ha stora humörsvängningar och få kraftiga utbrott vid små motgångar. Leken blir ofta splittrad och kontakten med andra barn fungerar inte alltid så bra. Det lilla barnet kräver därför mycket tillsyn av en vuxen.
Små barn med ADHD kan även vara sena i sin utveckling med tal och språk. Detta gäller särskilt för de med tilläggsdiagnosen damp. Det kan i sin tur leda till att de lättare hamnar i fysiska konflikter eftersom de har svårt att uttrycka sig och sin vilja med ord.
Barn i skolåldern
Även om det är vanligt att barn i skolåldern har svårt att vara uppmärksamma och sitta stilla, finns ändå förväntningar på att de ska klara en viss nivå av detta.
För många barn med ADHD blir därför deras problem extra tydliga när de börjar skolan. De kan ha svårt att vara stilla, lyssna på andra och klara sina uppgifter. Det är vanligt att beteeendet upplevs som störande, och att de har bristande självkontroll.
Barn med ADHD kan exempelvis ha följande svårigheter:
Till följd av detta är det vanligt att barn med ADHD får inlärningssvårigheter och kommer efter i skolan. De kan också ha svårt att komma överens och leka med andra barn.
Viktigt att få hjälp tidigt
Det är viktigt att barn med ADHD snabbt fångas upp och får hjälp och stöd. Annars kan det leda till att deras utveckling, självsyn och självkänsla påverkas negativt, vilket i sin tur kan leda till att de hamnar i andra problem längre fram.
Det krävs en förståelse från omgivningen, en strukturerad skoldag med tydlig pedagogik och rimliga förväntningar samt extra stor närvaro av någon vuxen.
Vanligt med läs – och skrivsvårigheter
Ungefär hälften av alla barn med ADHD har stora läs- och skrivsvårigheter. Det kan bero på att de har svårt att uppfatta de ljud som bygger upp ett ord eller har svårt att koppla ihop bokstäver med rätt ljud när man ska lära sig att läsa. Man kan också ha svårt att höra att ord rimmar eller uttala ord rätt.
Problem med att hantera intryck
Vissa barn som har ADHD med damp har även svårigheter med att uppfatta och tolka olika sinnesintryck. Exempelvis kan man:
Inte alltid överaktiv
Ett barn behöver inte vara överaktivt för att ha ADHD. Vissa barn kan istället vara extremt passiva och oföretagsamma. Hon eller han kan också pendla mellan dessa olika lägen och vara uppe i varv ena stunden för att sen bli extremt håglös och passiv i nästa.
Detta har att göra med regleringen av aktivitetsnivån, som antingen blir för hög eller för låg.
Humörutbrott och trots
Barn med ADHD kan ha svårt att tåla krav och förändringar. När föräldern uppmanar dem till något eller de blir frustrerade kan de reagera med starka protester, utbrott och trots. Det finns därför en risk för att relationen till största delen präglas av ständiga tillsägelser, bråk och konflikter.
Som förälder kan det vara svårt att orka ha tålamod och förståelse och försöka hantera konflikten rätt. Att förstå beteendet hos barn med ADHD och lära sig strategier i hur man ska bemöta barnet är något som kan underlätta och vara bra för både föräldern och barnet. Det kan till exempel handla om att kommunicera tydligt, ha realistiska krav samt berömma och belöna det som är bra.
Dagens ämne är faktiskt ett av mina favoritämnen och ytterligare något som gör mig så otroligt engagerad. Diagnoskriterierna för ADHD är nämligen något som många har åsikter och/ eller tror sig ha kunskap om. Vill börja med att slå hål på myten om att ADHD är något som delas ut lättvindigt då kriterierna är mycket stränga av en rad olika anledningar. Det går med andra ord inte att kliva in hos läkaren och en halvtimme senare komma ut med en ADHD-diagnos i handen, det funkar liksom inte så…
Nedan text är citerad och direkt kopierad från habilitering.nu
För att ställa diagnosen ADHD måste vissa kriterier ur manualen DSM-IV vara uppfyllda. Med hjälp av den fastställs också vilken form av ADHD det handlar om.
Eftersom symtomen för ADHD lätt kan förväxlas med beteenden som kan bero på andra orsaker, har mycket stränga kriterier satts upp för att kunna få diagnosen.
Följer riktlinjer ur DSM-IV
När diagnosen ADHD ställs följs de riktlinjer som finns i diagnosmanualen DSM-IV. Det är en form av handbok för psykiatriska diagnoser, utgiven av de amerikanska psykiatrikernas riksförbund, och som även används inom den svenska vården.
För att kunna få diagnosen ADHD ska man uppfylla en rad olika punkter, eller så kallade kriterier i DSM-IV. Bland annat måste symtom ha uppkommit före sju års ålder och varat i över 6 månader. Symtomen ska också innebära så stora svårigheter att de kan ses som en funktionsnedsättning inom både skola/arbete och hemmet.
Ska uppfylla vissa kriterier
För att diagnosen ADHD ska kunna ställas ska man uppfylla det som formuleras i A eller i B. Om man passar in på någon av dem, ska man sedan även uppfylla alla punkter under C för att kunna få diagnosen ADHD.
Vissa uppfyller både A, B och C.
Detta gäller för A:
Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har funnits i minst sex månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån.
Ouppmärksamhet
- Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
- Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.
- Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.
- Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna).
- Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
- Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor).
- Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg).
- Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
- Är ofta glömsk i det dagliga livet.
Detta gäller för B:
Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har funnits i minst sex månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån:
Hyperaktivitet
- Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still.
- Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).
- Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”.
- Pratar ofta överdrivet mycket.
Impulsivitet
- Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
- Har ofta svårt att vänta på sin tur.
- Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).
Detta gäller för C:
Om A eller B uppfylls ska man även stämma in på följande punkter:
- Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder.
- Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).
- Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier.
- Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning).