En av de mest positiva aspekterna med ADHD är det faktum att jag aldrig eller mycket sällan blir stressad. Detta är något jag ofta får höra av människor runt omkring mig efter presentationer, möten, föreläsningar och tv/radio/tidningsintervjuer.
Nu finns det även forskning från ett av landets främsta universitet (dessutom den största av sitt slag) som verkar förklara varför jag, och många andra med ADHD, nästan aldrig blir stressade. Det är väl bara tacka och ta emot antar jag även om det ibland inte alltid är ett plus att vara lugn som en filbunke, det verkar nämligen som att det ibland kan vara en stressfaktor för människor utan diagnosen..
Ursprunglig artikel: ”Låga värden av stresshormon hos unga med ADHD”
Ny forskning från Uppsala universitet visar att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern. Kortisol är slutprodukten i ett av kroppens viktigaste stressreaktionssystem. Detta system styrs från hjärnan via hypothalamus och hypofysen. Nivåerna av kortisol stiger normalt på morgonen och sjunker sedan under dagen. Några tidigare studier har undersökt om barn och ungdomar med ADHD har avvikande nivåer av kortisol utan att frågan kunnat besvaras entydigt.
I en ny studie, publicerad i Journal of Psychiatric Research, som omfattar fler barn än någon tidigare studie med just denna fråga, har Frank Lindblad med kollegor från Uppsala universitet upptäckt att unga med ADHD har betydligt lägre kortisolvärden än barn utan denna diagnos. Alla studiepersoner som fått diagnosen ADHD har genomgått en omsorgsfull barn- och ungdomspsykiatrisk utredning. De har mätt kortisol genom att ta salivprov fyra gånger per dag och resultaten är tydliga. Det är framför allt skillnader på morgonen som är tydliga. Dessa skillnader gentemot andra barn tycks öka med åldern.
– Det är anmärkningsvärt att unga med ADHD har så avvikande nivåer av ett hormon som är av central betydelse för vår förmåga att anpassa oss till krav från omgivningen. Kortisol har många olika fysiologiska effekter och det är för tidigt att säga om och hur dessa effekter påverkar symtomen vid ADHD. Vi vet inte heller om de låga kortisolnivåerna är den primära avvikelsen eller om de i sin tur återspeglar att ett eller flera andra system i kroppen inte fungerar på vanligt sätt, säger Frank Lindblad, och fortsätter:
– Vi arbetar vidare för att försöka spåra orsaker till de låga kortisolnivåerna hos unga med ADHD, såväl i deras yttre miljö som i deras genetiska förutsättningar. Likaså arbetar vi vidare för att belysa sambandet mellan kortisolavvikelser och ADHD-symtom.