Hur man går tillväga om man misstänker att ens barn har ADHD?

ranarp_bild11Bild: ranarp.org

Många undrar hur man går tillväga om man misstänker att ens barn har ADHD. Något Underbara ADHD:s expert på NPF-utredningar och diagnoser, tillika leg. psykolog, Anders Zandelin ger sin syn och tips kring nedan. Läs mer om Anders under ”Psykologens hörna” och ställ dina frågor till honom på fragapsykologen@underbaraadhd.se.

———

I de flesta landsting är detta en fråga för barn- och ungdomspsykiatrin och ofta kan man som förälder kontakta sin lokala öppenvårdsmottagning med sin frågeställning. Rutinerna kan dock skilja sig ganska mycket åt mellan olika landsting. Det finns en del landsting som insisterar på att man ska ha en basutredning från skolan innan de tar emot en. Detta är dock något jag ifrågasätter då man har rätt till sekretess. Barn- och ungdomspsykiatrin kan aldrig kräva att man blandar in skolan i ett hälso- och sjukvårdsärende, lika lite som skolan kan kräva att ta del av utredningsresultaten. Om man däremot remitteras från skolan kan barn- och ungdomspsykiatrin ha krav på remissunderlaget och i dessa fall kan man åtminstone kräva en pedagogisk utredning som visar att man kartlagt barnets behov och försökt hitta fungerande anpassningar.

Själva utredningsgången kan sedan skilja sig åt från mottagning till mottagning, men grunden är alltid en gedigen anamnes. Man strävar efter att få information från olika miljöer i typfallet föräldrar och skola, men man undersöker också fritid och relationer. Det finns inga psykologiska test som kan avgöra om barnet har en diagnos eller ej utan diagnosen ställs utifrån en helhetsbild av barnets fungerande. Man försöker också avgöra om symtomen bottnar i någon form av påfrestning som till exempel negativa livshändelser (skilsmässa, mobbning, dödsfall, trauma etc), bristande föräldraförmåga (missbruk, psykisk sjukdom, våld, depression etc), omognad, bristfälliga anpassningar, somatiska problem (sköldkörtel, allergimedicinet etc) eller något annat som bättre än en NPF-diagnos kan förklara symtombilden. I så fall börjar man med att hantera detta för att sedan se hur mycket av symtomen som kvarstår.

De olika psykologiska testen, ofta med ett begåvningstest och något test för att bedöma förmåga till uppmärksamhet och koncentration som bas, ger viktig information om funktionsnivå och behov av kompenserande åtgärder.

Som förälder kan det också vara bra att veta att skolan aldrig kan kräva utredning och diagnos för att sätta in stödåtgärder. Skolan är otvetydigt skyldig att kompensera barnet utifrån dess funktionsnivå och de är också skyldiga att göra en pedagogisk utredning som sedan uppdateras kontinuerligt

Läs mer