Fick ett paket idag med massa fina och specialdesignade ”Underbara adhd-grejer” som jag beställde för ett tag sedan. Gjorde dock ett rookiemisstag på broschyren där jag råkat skriva ”Tjänster” (+ tillhörande info) på två ställen men va fasen, sånt som händer. Gör om och gör bättre.. Nästa gång! 🙂
Nu sitter jag på Arlanda Express och är med andra ord på väg till Göteborg för att gästföreläsa på en konferens.
Nervös? Lite, (för att jag ska föreläsa på engelska). Optimistisk & förväntansfull? Som fasen! Älskar ju utmaningar och känner mig grymt taggad, kommer bli riktigt roligt!
Vad står på agendan? Mitt liv, min uppväxt och mina erfarenheter. Fokus kommer ligga på hur det var att växa upp med ADHD men utan en fastställd diagnos, hur det påverkat mig och mitt liv samt hur det var att bli bollad mellan olika mottagningar & resurser utan att få någon egentlig hjälp.
Nu måste jag gå in i ett engelska-mode känner jag! Trevlig tisdag allihopa.
Gårdagen var en jäkligt märklig dag på många sätt och vis. På förmiddagen arbetade jag hemifrån (vilket iofs inte är några konstigheter) då jag var mitt i förberedelserna inför eftermiddagens läkarundersökning. Ett läkarbesök kan ju tyckas vara fullt normalt, och visserligen är det ju så i många fall, men den här undersökningen slipper jag helst i framtiden.
Resterande tid av dagen innehöll en heroisk insats av handbollsherrarna i OS-semin, fantastisk middag med familjen (dock fattades min älskade extrapappa) kryddad med, som så många gånger förut, intensiva diskussioner kring nationella & internationella samhällsfrågor och sist men inte minst diskuterade jag, mamma och storasystern synen på ADHD & det faktum att folk ser diagnoserna som en trend. En helt vanlig fredag i en förort norr om Stockholm med andra ord!
Idag har jag varit hos min frisör och fixat barret. Ni som har sett min personliga video till jagharadhd.se vet att en del av min rastlöshet går att se i mitt ständiga skruvande av håret. Det tar liksom aldrig stopp och brukar resultera i riktigt roliga, om än slitna, frillor. Därför försöker jag klippa mig så ofta som möjligt, så att håret alltid är för kort för att ”skruvas”.
Att jag sedan har världens bästa frisörer i form Jimmy och mammalediga Caisa gör ju besöket på salongen betydligt mycket mer efterlängtat och trevligt. De håller till på Runys Frisörer i Täby Centrum så har ni vägarna förbi Täby och behöver klippa er kan jag verkligen rekommendera ett besök där! Dessutom har de drop-in.
Har suttit med det här inlägget i 40 minuter nu och börjar bli smått frustrerad och på gränsen till galen! Egentligen får jag inte gnälla då problemet kan lösas på en bråkdels sekund om jag använder fjärrkontrollen och trycker på ”mute”.
Men sån är jag. Jag blir rastlös av att missa något bra på TV:n (i det här fallet OS-handboll) samtidigt som det uppenbarligen stör min koncentration fantastiskt mycket.
Just idag spelar det i och för sig mindre roll att jag skriver och raderar, skriver och raderar, skriver och raderar & att det här inlägget kommer ta mig drygt 45 minuter att skriva klart.
Hur som helst, nu är jag på hemmaplan igen efter ett intensivt men underbart besök i Göteborg. Lika underbart är det att spana in Facebooksidan där vi nu har över 400 ”gilla-markeringar” samtidigt som de fortsätter att öka.
I övrigt känns det som att jag har kommit in i någon form av ”filosoferar-fas”, har tänkt så otroligt mycket de senaste dagarna. Vem, vad, hur, var, varför och när betyder egentligen något?
Och vad gör man om man måste leva utan det som verkligen betyder något? Superbra men omöjlig fråga att svara på..
Just nu sitter jag i bilen mot Göteborg full av förväntan och ett dussin fjärilar i magen. Eftersom att man är född och uppvuxen i en idrottstokig familj, där det sedan barnsben bara funnits två lag (Manchester United och Djurgårn) kommer onsdagen den 8 augusti 2012 för alltid ha en väldigt speciell plats i mitt hjärta.
Det är dagen då världens bästa lag kommer till Sverige och jag var där & såg matchen live. Helt jäkla fantastiskt! Come on you reds, UNITED, UNITED, UNITED!!!
Ja, det är också ett sätt att se på diagnosen! För en del stämmer det säkert alldeles utmärkt medan det för andra säkerligen innehåller en stor portion ironi.
Hur som helst fick jag precis ett tips om den här bilden från Cicci Green som är en av de som gillar Underbara adhd på Facebook. Tack så hjärtligt Cicci, jag gillar bilden och dess ironiska, allvarliga och annorlunda innebörd!
Eftersom att Underbara adhd får allt fler läsare både på bloggen och i sociala medier tänkte jag återigen berätta varför Underbara adhd startades & varför jag delar samt föreläser om mina erfarenheter offentligt.
Bakgrunden till Underbara adhd återfinns i en uppväxt & 24 år utan fastställd diagnos, trots åtskilliga och kontinuerliga vårdkontakter. Resultatet av detta är att jag har upplevt och överlevt mer än vad många andra gör under en hel livstid, på 26 år. Min lycka, sorg, frustration, irritation, engagemang, inspiration, utmaningar & möjligheter delar jag öppet & ärligt på www.underbaraadhd.com.
Jag som driver och bloggar på Underbara adhd blev en del av Riksförbundet Attentions projekt jagharadhd.se i slutet av maj och har sedan dess engagerat mig stort i adhd-frågor. Tanken med jagharadhd.se var att visa unga vuxna, som nyligen diagnotiserats med ADHD, att livet inte tar slut där utan att diagnosen även kan föra med sig enorma möjligheter och en hel del positivt.
Anledningarna till mitt djupa och genuina engagemang, samt bakgrunden till Underbara adhd, är många. En del återfinns i det faktum att jag växte upp utan en fastställd diagnos trots åtskilliga och kontinuerlig kontakt med vården (fullständig lista). Det resulterade i att jag, under mina 26 år, har upplevt och överlevt mer än vad många gör under en livstid. På www.underbaraadhd.com delar jag öppet och ärligt med mig av mina erfarenheter, utmaningar, milstolpar och möjligheter. Jag belyser frågor som samhället glömmer bort eller ignorerar och försöker samtidigt engagera, uppmuntra samt stimulera en ökad debatt kring adhd-frågor för att visa diagnosens positiva & negativa sidor.
Genom detta hoppas jag inspirera, intressera, engagera och förbättra självkänslan hos personer i samma situation och/ eller de som nyligen fått diagnosen ADHD. Samtidigt hoppas jag kunna påverka, förändra och förbättra kunskapen och synen på ADHD i samhället.
Underbaraadhd.com vill dessutom:
Underbara adhd har F-skattsedel och är även registrerat på Frilans Finans.
Följ Underbara adhd på Mynewsdesk
Nu är allt administrativt fixat, papprena påskrivna och färdmedel bokat till mitt första (riktiga!) föredrag och seminarium.
Tisdagen den 14 augusti gästföreläser jag på en sommarkonferens (i en idyll) strax utanför Göteborg. På agendan står min berättelse & diskussion kring hur det är att växa upp utan en fastställd adhd-diagnos, hur det var att få diagnosen som 25-åring (& hur det påverkat mig) samt medicinens betydelse.
Ser väldigt mycket fram emot den här dagen och kan faktiskt fortfarande inte riktigt förstå att det är sant. Känns fantastiskt roligt, inspirerande, hedrande och motiverande att det finns ett sådant stort intresse för ADHD och min berättelse.
Skrev ju ett inlägg om framgångsrika människor som har och lever med ADHD. Bland de många framgångssagorna återfinns simmaren Michael Phelps från USA.
Han är den mest framgångsrika olympiern genom alla tider och har sammanlagt tagit 20 OS-medaljer. Bara den siffran är helt otrolig!
Synar man sedan Phelps medaljskåp visar det sig att 14 av de 20 OS-medaljerna är av ädlaste valör. Jag är lite mållös faktiskt, han har med andra ord 14 OS-guld!
Och just det, han har ADHD.
Läste precis en otroligt intressant och välkommen debattartikel idag. Nedan citat är direkt kopierat från Helsingborgs Dagblad och artikeln i sin helhet hittar ni här.
DEBATT. Tänk dig att du har en dålig dag. Du får nästan inget gjort på jobbet, i skolan eller hemma. Uppgifter som normalt sett bara är tråkiga är nästan omöjliga att komma igenom. Att hålla fokus kräver all din energi, men din hörsel och andra sinnen agerar som känsliga antenner, de tar emot utan att sovra. Din hjärna söker oavbrutet efter stimulans och minsta lilla får dig att tappa fokus.
Du kan samla ihop dig och få något gjort en stund, men energin tar fort slut. Du blir arg på dig själv och känner dig rätt värdelös. ”Hur svårt kan det vara att få det där gjort egentligen, varför kan du inte bara samla ihop dig.” Tänk att ha det så 24 timmar om dagen under hela veckan. Men så kan livet vara för en person med ADHD.
ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som 5 procent av skolbarnen anses ha, och cirka 2,5 procent av de vuxna. Inom beroende– och kriminalvården är andelen så stor som 25–30 procent. Trots att så många svenskar har ADHD är samhällets resurser för dem riktigt dåligt samordnade. Den som behöver hjälp får bildligt talat löpa gatlopp mellan olika instanser för att hitta rätt. Vi menar att de åtminstone ska slippa löpa gatlopp mellan skånska huvudmän.
Beräkningar visar att sådana här gatlopp kan kosta uppemot 10–15 miljoner kronor redan för den som är 25 år, utan att ens några särskilt bra insatser gjorts. På senare år har kriminalvården uppmärksammat, att många missbrukare i fängelserna har ADHD. Missbruket har blivit deras sätt att självmedicinera mot sin ADHD, och brotten har de begått för att finansiera missbruket. Just de personerna kunde ha blivit hjälpta om de fått en tidig diagnos och sådana mediciner som faktiskt har funnits i flera år.
Den som har ADHD behöver olika slags hjälp. Att sätta samman den rätta mixen av stödinsatser är en professionell process. De som framför alla andra känner av bristerna i vården och den dåliga samordningen är de som själva har ADHD och deras anhöriga…