Frågar ni mig skulle jag säga att ADHD förmodligen alltid har funnits. Den exakta kunskapen har däremot aldrig gjort det, något som även är alldeles för uppenbart år 2014.
Hur som helst är ADHD på intet sätt ett nytt ”fenomen”, inget nytt tillstånd och inte heller någon ny benämning av hur en viss grupp av människor de facto är, agerar samt fungerar. Redan 1798 beskrev den skotske läkaren Alexander Crichton en oförmåga hos vissa barn att konstant koncentrera sig på en sak. Sedan dess har en rad andra benämningar av tillstånd som liknar ADHD använts och nedan följer en kort överblick av dessa, rakt kopierad från ki.se.
1798 – Mental rastlöshet
Den skotske läkaren Alexander Crichton beskriver en oförmåga hos vissa barn att koncentrera sig på en sak med konstant kraft.
1845 – Bråkiga barn
Barnboken Der Struwwelpeter som på svenska fick namnet Pelle Snusk skildrar hur en busig pojke, som kan antas ha adhd, råkar ut för hårda uppfostringsmetoder.
1902 – Dålig moralkontroll
Den brittiske barnläkaren Sir George Frederick Stills beskriver i tidskriften Lancet problem med uppmärksamhet, självdisciplin och aggressivitet.
1940 – Minimal Brain Damage, MBD
Under 1940- och 50-talen tyder forskning på att överaktivitet och inlärningssvårigheter kan vara följden av olika typer av hjärnskador, något som betecknades minimal brain damage, MBD.
1962 – Minimal Brain Dysfunction, MBD
Eftersom symptomen finns även hos barn utan kända hjärnskador enas man vid en konferens i Oxford om att termen bör uttydas på ett nytt sätt, minimal brain dysfunction.
1968 – Hyperkinetisk reaktion
I den amerikanska diagnosmanualen DSM införs hyperkinetic reaction of childhood, ett begrepp som lyfter fram familjeförhållanden i barndomen som orsak. I Sverige lever begreppet MBD vidare i modifierad form in på 1980-talet.
1980 – Attention-deficit disorder
Hyperkinetisk reaktion ersätts i DSM med add, som kan finnas utan eller med hyperaktivitet (adhd). Diagnosen är symptombeskrivande och säger ingenting om orsakerna.
1986 – Damp
Deficits in attention, motor control and perception, damp, definieras och används främst i de skandinaviska länderna som en ersättning för MBD. I dag definieras damp som en kombination av adhd och motoriska och perceptuella svårigheter.
1987 – Adhd
Uppdelningen mellan add och adhd slopas och diagnosen byter namn till adhd. Add används i dag ibland för att benämna en underkategori till adhd. I den Europeiska diagnosmanualen ICD används idag istället hyperkinetic disorder.
2013 – Adhd, även i vuxenvariant?
Inför nästa version av DSM, som beräknas komma 2013, ska adhdkriterier förändras så att de passa även vuxna. Större hänsyn ska tas till att symptom som ingår i olika psykiatriska diagnoser finns i olika grader.
Läs mer om ADHD:s kärnsymptom och forskning inom ämnet på ki.se!
Läs mer
