ADHD-utredningar

Jag fortsätter på den inslagna vägen och går igenom några av de bitar/ delar som ADHD innebär (kopierat material från Habilitering.nu). Dagens ämne (utredningen) betyder oerhört mycket för mig & är en stor anledning till mitt djupa engagemang.

Som så många gånger förut finns det flera anledningar till att just ADHD-utredningar engagerar mig lite extra. En anledning är det att BUP i Täby gjorde en urusel utredning (enligt vuxenpsykiatrin idag) på mig när jag var 17-18 vilket nästan kostade mig livet. En annan anledning är alla myter, missuppfattningar, faktafel och den utbredda okunskapen som ”vanliga människor” har kring just ADHD-utredningar Trevlig läsning!

För att ta reda på om en person har ADHD behöver en utredning göras. Många gånger görs den när man är barn, men den kan även göras när man är vuxen. För att kunna ställa diagnosen inhämtas information från flera olika håll.

Vart vänder man sig?

Om man som förälder misstänker att ens barn kan ha ADHD finns det flera olika verksamheter dit man kan vända sig. Du kan till exempel själv vända dig direkt till:

  • BVC, barnavårdscentral
  • Skolhälsovården
  • Barnläkare
  • BUP, barn och ungdomspsykiatrisk mottagning

Här görs en första bedömning, och sedan inleds eventuellt en utredning.

Om man som vuxen tror att man kan ha ADHD kan man vända sig till sin vårdcentral, företagshälsovården eller en psykiatrisk mottagning.

Vilka gör utredningen?

Utredning av ett barn görs framför allt av en läkare med barnmedicinsk/barnpsykiatrisk kompetens och en psykolog, båda med erfarenhet av ADHD-patienter.

Om ett barn behöver en mer omfattande utredning kan det även ingå en specialpedagog, logoped, sjukgymnast och/eller en arbetsterapeut i teamet.

Hur går utredningen till?

Det finns inget enkelt test som kan visa om man har ADHD eller inte. För att ställa diagnosen hämtas istället information från en rad olika håll. Det kan bland annat innebära:

  • intervjuer med föräldrarna/föräldern och/eller annan vuxen som står barnet nära
  • ibland samtal med barnet självt
  • information från förskole- och skolpersonal
  • frågeformulär som fylls i av föräldrarna/föräldern
    psykologiska tester för att bedöma barnets förmåga till problemlösning och allmänna utvecklingsnivå
  • medicinsk undersökning

De som utreder försöker på så sätt samla information och av helheten bedöma om det handlar om ADHD. Att ställa diagnosen innebär också att utredarna kan utesluta att symtomen beror på annat än ADHD.

För att få diagnosen ADHD ska man uppfylla olika kriterier som är definierade i den amerikanska manualen DSM IV.
> Läs mer om ADHD och diagnoskriterier

Utredning av vuxna

Utredningen av en vuxen går ungefär till på samma sätt som hos barn. Intervjuer görs både med den som utreds och en förälder eller nära anhörig samt eventuell partner för att bedöma den aktuella situationen och vilka svårigheter som fanns under uppväxttiden.

En diagnos kan hjälpa

Som förälder kan man känna en oro för att ens barn blir ”stämplat” om det får diagnosen ADHD. Men barn med ADHD har oftast redan, långt före en utredning, blivit stämplade av sin omgivning genom att kamrater och vuxna har uttryckt negativa omdömen om dem.

En diagnos kan leda till att man själv och omgivningen förstår vilka svårigheter man har och varför. Om föräldrar, närstående, partner, lärare, vänner och arbetskamrater får information om vad funktionsnedsättningen innebär, har man möjlighet att bli bemött och behjälpt på rätt sätt. Det kan även förhindra att man får framtida problem som kan uppkomma på grund av funktionshindret.

Se film om utredning

Neuropsykiatriska resursteamet sydost inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting, har tagit fram filmer som visar hur en utredning går till.
> Se film från Neuropsykiatriska resursteamets webbplats (Klicka på Så här går det till)

Läs mer