Diagnoskriterier för ADHD

Dagens ämne är faktiskt ett av mina favoritämnen och ytterligare något som gör mig så otroligt engagerad. Diagnoskriterierna för ADHD är nämligen något som många har åsikter och/ eller tror sig ha kunskap om. Vill börja med att slå hål på myten om att ADHD är något som delas ut lättvindigt då kriterierna är mycket stränga av en rad olika anledningar. Det går med andra ord inte att kliva in hos läkaren och en halvtimme senare komma ut med en ADHD-diagnos i handen, det funkar liksom inte så…

Nedan text är citerad och direkt kopierad från habilitering.nu

För att ställa diagnosen ADHD måste vissa kriterier ur manualen DSM-IV vara uppfyllda. Med hjälp av den fastställs också vilken form av ADHD det handlar om.

Eftersom symtomen för ADHD lätt kan förväxlas med beteenden som kan bero på andra orsaker, har mycket stränga kriterier satts upp för att kunna få diagnosen.

Följer riktlinjer ur DSM-IV

När diagnosen ADHD ställs följs de riktlinjer som finns i diagnosmanualen DSM-IV. Det är en form av handbok för psykiatriska diagnoser, utgiven av de amerikanska psykiatrikernas riksförbund, och som även används inom den svenska vården.

För att kunna få diagnosen ADHD ska man uppfylla en rad olika punkter, eller så kallade kriterier i DSM-IV. Bland annat måste symtom ha uppkommit före sju års ålder och varat i över 6 månader. Symtomen ska också innebära så stora svårigheter att de kan ses som en funktionsnedsättning inom både skola/arbete och hemmet.

Ska uppfylla vissa kriterier

För att diagnosen ADHD ska kunna ställas ska man uppfylla det som formuleras i A eller i B. Om man passar in på någon av dem, ska man sedan även uppfylla alla punkter under C för att kunna få diagnosen ADHD.

Vissa uppfyller både A, B och C.

Detta gäller för A:

Minst sex av följande symtom på ouppmärksamhet har funnits i minst sex månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån.

Ouppmärksamhet

  • Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter.
  • Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar.
  • Verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal.
  • Följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna).
  • Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter.
  • Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor).
  • Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg).
  • Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli.
  • Är ofta glömsk i det dagliga livet.

Detta gäller för B:

Minst sex av följande symtom på hyperaktivitet-impulsivitet har funnits i minst sex månader till en grad som är oförenlig med utvecklingsnivån:

Hyperaktivitet

  • Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter kan inte sitta still.
  • Lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund. Springer ofta omkring. Klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet).
  • Har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”.
  • Pratar ofta överdrivet mycket.

Impulsivitet

  • Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt.
  • Har ofta svårt att vänta på sin tur.
  • Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).

Detta gäller för C:

Om A eller B uppfylls ska man även stämma in på följande punkter:

  • Vissa funktionshindrande symtom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet förelåg före sju års ålder.
  • Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symtomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).
  • Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier.
  • Symtomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre med någon annan psykisk störning ( t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom, dissociativt syndrom eller personlighetsstörning).

Läs mer