Fick ett samtal som kastade mig 13 år bakåt i tiden

I helgen blev jag även uppringd utav en läsare, tillika fantastisk vän & människa, vilket resulterade i ett lite drygt halvtimmeslångt samtal om dagens ADHD-kunskap på landets grundskolor. Berättelsen och situationen jag fick ta del av var allt annat än goda nyheter och helt ärligt så kändes det faktiskt flera gånger under samtalet att kunskapen & engagemanget fortfarande är så dåligt som det var när jag var 13 år och gick på högstadiet. Det gjorde mig otroligt upprörd, besviken, ledsen och samtidigt jäkligt bestämd (igen).

Utan att nämna några namn handlade samtalet om hur en skola här i kommunen förvägrar ett barn med ADHD de resurser som hen har rätt till. Samtidigt har inte skolledningen tagit sitt ansvar i vissa omstruktureringar och i överlämningar mellan gamla och nya lärare vilket gett hen en fruktansvärd start på terminen. Skolledningen har inte heller svarat på frågor, mejl eller telefonsamtal. Brukar dock sällan gå att ignorera ”bort ett problem”!

Jag börjar allt mer tro att det är rädsla (för det annorlunda & nya bland annat) som ligger bakom den fortsatt dåliga kunskapen och insikten om NPF och framför allt ADHD. Det känns verkligen så.

Hur länge ska vi svänga vänster?

Heja den som kämpar för rättvisa och allas lika värde, oavsett diagnos! Trots en rejäl uppförsbacke & en mängd hinder är jag övertygad om att det går att förändra och förbättra. Jag vet att det går!

 

Läs mer