FN kritiserar Sverige för låg kunskap om funktionsnedsättningar i skolan

logga fn2Enligt ett pressmeddelande från Dyslexiförbundet har FN granskat hur Sverige lever upp till Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Och i sina slutsatser ger FN:s kommitté Sverige både ris och ros. De lovordar det integrerade utbildningssystemet där endast 1,5 procent av eleverna undervisas i segregerade skolor (särskolor, mm). Sverige får också beröm för att det finns möjlighet att överklaga rätten till särskilt stöd i skolan.

Men FN:s kommitté kritiserar Sverige på flera punkter. Däribland, och den viktigaste kritiken, som gäller det faktum att konventionen inte har blivit integrerad i svensk lag. En konsekvens av det är att myndigheter och rättsinstanser får göra sin egen tolkning av konventionen.

Kommittén är bekymrad över att kunskapen i utbildningssystemet och bland beslutsfattare, om frågor som gäller funktionsnedsättningar och skäliga anpassningar för dessa är låg. Man uppmuntrar regeringen att anta en strategi för att höja kunskapsläget.

Kommittén rekommenderar regeringen att öka resurserna inom elevhälsan, eftersom så många unga personer har psykiska och psykosociala problem.

Kommittén är bekymrad över rapporter som visar att barn med funktionsnedsättning är utsatta för våld i större utsträckning, jämfört med andra barn. Man är också oroad över att medvetenheten om problemen är så låg bland personer som arbetar med barn.

Ovan är hämtat från Dyslexiförbundets pressmeddelande och översättning av FN-kommitténs rapport (FN CRPD/C/SWE/CO/1). Hela pressmeddelandet kan ni läsa här.

Läs mer

Enkätundersökning kring smartphone som stöd i vardagen

smartphone-userBild: cnmeonline.com

Har du ADHD och använder du din smartphone som stöd i vardagen? Kan bara svara för mig själv men min smartphone är ett av mina främsta och mest använda hjälpmedel!

Nu skriver två arbetsterapeutstudenter vid Högskolan i Jönköping en kandidatuppsats om just detta. För att öka kunskapen om denna relativt nya teknik, och för att få synpunkter kring vad användandet innebär för dig/er/oss med ADHD, söker de nu respondenter till sin enkät. Ni hittar den här: https://www.webbenkater.com/s/7f4bd4f

Vid frågor, vänligen kontakta:
Jenny Svärd, svje1187@student.hj.se
Daniel Axberg, axda1122@student.hj.se

Läs mer

Undersökning!

Stockholms_universitet_sealBild: logos.wikia.com

Hur kan universiteten bli bättre på att erbjuda en anpassad studiemiljö för personer med ADHD/ADD?

Två studenter vid Stockholm Universitet skriver just nu en kandidatuppsats i Digitala Medier. Deras mål är att titta närmare på hur det senaste alternativet till distanskurser, eMOOCs, kan utformas för att intressera och underlätta högskolestudier för personer med ADHD och ADD.

De vill göra en undersökning som fokuserar på personliga erfarenheter och tankar från individer med ADHD/ADD som har ett intresse av universitet- och högskolestudier. Datainsamlingen kommer att ske via en enkät (antingen webbaserad eller i pappersformat). Om du själv vill delta eller känner någon som tycker att det här är en viktig samhällsfråga får du gärna kontakta de på Facebook eller via mejl:

herrlander.sara@gmail.com
susanna.lindeborg@gmail.com

Det är inget krav att du som deltagare av studien har genomfört eller just nu studerar vid högskola eller universitet (så länge du är 18 år eller äldre). Deltagande i studien sker helt anonymt och alla svar kommer att hanteras konfidentiellt. Hör gärna av er till Sara Herrlander och/eller Susanna Lindeborg om ni har några frågor eller andra tankar rörande studien.

Läs mer

Arbetsterapeuten har ordet!

Här om veckan var vår grymma volontär Anna Lindskog på en kurs i ergonomi. Där fick hon, bland annat, med sig nedan tips som hon vill dela med sig av till er alla! Hoppas det kommer väl tillhands så här i början av veckan.

———

Tre P:n
P: Planera
P: Prioritera
P: Pausa

Nu i veckan eller till helgen: Planera vad det är ni ska göra, skriv in i er kalender eller annat hjälpmedel ni brukar använda och reflektera över om ni kommer hinna allt. Därefter Prioritera! Planera också in när ni tar pauser. Tid för paus och återhämtning är viktigt för att få en balans mellan olika aktiviteter i vardagen – vila eller gör en aktivitet där ni ”tankar energi”.

/Anna Lindskog, leg. arbetsterapeut

Läs mer om Anna, hennes expertis och erfarenheter under ”Arbetsterapeuten har ordet”.

Läs mer

Föreställningen ”Ljuvliga, jävla Georgios” – premiär 30 maj!

skiss-finalGänget, tänkte att jag skulle dela med mig av lite roliga (för att inte säga spännande) nyheter innan alla tar helg. Tillsammans med min ena talarförmedling, Viktiga Tal, har jag under en längre tid arbetat på att sätta upp en föreställning. Till vår hjälp har vi haft den enastående manusförfattaren Sophia Magasanik och det är med stor glädje vi nu spikat tid, plats och datum för premiären av ”Ljuvliga, jävla Georgios”!

Datum: Fredag 30 maj
Tid: 19.00-21.00
Plats: Teater Improco, Hagagatan 48 i Stockholm

Andra och tredje föreställningen går av stapeln 31 maj och 4 juni, samma tid och samma plats. Biljetter kan bokas från och med i början av nästa vecka på www.improco.se. Se för all del till att boka något av dessa datum i kalendern redan nu!

Läs mer

Svårt att komma ihåg och planera saker?

Finns det några appar att använda sig av om man har svårt att komma ihåg och planera saker? Vår volontär tillika leg. arbetsterapeut, Anna Lindskog, svarar och ger sina tips nedan.

Fråga:
En kille som är 12 år med diagnosen ADHD har svårt att komma ihåg vad han ska göra och planera saker som han ska packa med (böcker exempelvis) i skolväskan. Finns det något hjälpmedel, t.ex. en app som kan underlätta planering och att komma ihåg vad som ska tas med?

Svar:
Det finns många olika hjälpmedel och massor av appar! Däribland dessa:
Skolappar: http://www.skolappar.nu/sarskilt-stod/
Hjälpmedelsinstitutet: http://auld.hi.se/kognitionsappar

Ett annat tips på hjälpmedel som man kan få förskrivet av arbetsterapeut är Premium comai, http://www.comai.se/produkter/premium-comai/

Fördelen med en sådan här telefon jämförelsevis med appar, eller andra kalendrar i sin telefon, är att du som anhörig (eller personal) på distans kan fylla i och få bekräftelse via sms att han har bekräftat en påminnelse. Ta kontakt med er arbetsterapeut på exempelvis habiliteringen eller BUP där ni redan har kontakt för att får mer stöd!

Anna Lindskog är legitimerad arbetsterapeut, har mångårig erfarenhet av att jobba med arbetsterapeutiska insatser inom både allmän- och rättspsykiatri och driver sedan en tid tillbaka det egna företaget funkiLivet AB. Ytterligare information om Anna hittar ni på ”Arbetsterapeuten har ordet”.

Läs mer

Frånta mig inte rätten till min diagnos

 SCIENTOLOGY-LA_012Bild: www.scientologynews.org

Känner ni igen rubriken ”ADHD finns inte”? Och låter förkortningen KMR bekant? I sin första krönika för Underbara ADHD ger Emil Nilsén en välriktad känga till Kommittén för mänskliga rättigheter och gör sig redo för strid, för rätten till sin ADHD-diagnos.

———

En artikel med rubriken ”ADHD finns inte” har delats flitigt på sociala medier den senaste månaden. Både originalartikeln som finns på www.kmr.nu och en kvällstidningsartikel har delats, gillats, rekommenderats och twittrats tusentals gånger. Första gången jag såg rubriken ryckte jag på axlarna åt den men sedan dök den upp på flera ställen, och hos vänner som jag normalt betraktar som ganska restriktiva och källgranskande.

Jag satte mig ner och läste originalartikeln och kunde snabbt konstatera att personen som skrivit det här har en helt annan uppfattning än vad jag har. Jag fick min diagnos sent i livet, ett par år efter att jag fyllt 30 och har aldrig tagit någon medicin för min ADHD. Diagnosen har gett mig större förståelse för mig själv och varför jag fungerar, eller inte fungerar, som jag gör.

Efter ett ha tagit mig igenom par veckor av intervjuer med närstående och den väldigt intensiva sista testdagen är det lätt att till en början skratta när artikelförfattaren påstår följande:

”En ADHD-test i form av en checklista med ett tjugotal olika beteenden kan ta några minuter, och vips har man en diagnos. Man behöver bara pricka i fem beteenden av tjugo så får man en ADHD-diagnos.”

Detta är ett rent faktafel och att publicera det tyder på brist på kunskap eller bakomliggande dolda motiv. Det tar inte lång tid att lista ut vilken av dessa två som är aktuellt i det här fallet. Kommittén för mänskliga rättigheter grundades av Scientiologikyrkan. Detta, enligt egen utsago, för att avslöja kränkningar av mänskliga rättigheter begångna av psykiatriker.

Jag är för all form av kritisk granskning. Jag försöker att dagligen granska mig själv så gott jag kan och jag fullkomligt älskar Viralgranskaren. Därmed välkomnar jag även granskning av ADHD. Det blir dock ganska snabbt parodiskt när man läser på lite om gänget bakom den här kommittén. Vi pratar alltså om gänget som hävdar att den onde Xenu fraktade miljontals rymdvarelser till den här planeten, och för att göra en lång historia kort; med hjälp av vätebomber, 3D-biografer och vulkaner gjorde att dessa rymdvarelser nu klamrar sig fast vid oss människor som något slags virus. Detta skulle ha hänt för ungefär 75 miljoner år sedan.

Jag välkomnar som sagt kritisk granskning och försöker hålla en sund nivå av skepticism. Jag är inte heller rädd för att stå för det jag tror på. Min diagnos har hjälpt mig att kunna ta ytterligare steg i min personliga utveckling och om Kommittén för mänskliga rättigheter, ledda av Xenus polare, ska försöka förneka mig rätten till min diagnos så får de göra sig redo för krig. Ladda vätebomberna, dra fart på vulkanerna och öppna upp 3D-biografen. För jag flyttar inte på mig frivilligt.

/Emil Nilsén
@Dalastark

Läs mer

Emil Nilsén blir Underbara ADHD:s krönikör

Emil Nilsén_revHej Emil,

och varmt välkommen till Underbara ADHD! Hur känns det?

– Bra och spännande. Jag är tacksam för möjligheten att hjälpa till.

Du är inte bara otroligt engagerad i Leksands IF utan även ADHD-diagnosticerad – varför väljer du nu att engagera dig ideellt hos oss?

– Jag föreläser redan om bland annat hur jag lever, och överlever, trots och med hjälp av min ADHD. Att hjälpa till med att sprida kunskap via Underbara ADHD ser jag som en naturlig förlängning av detta.

Du kommer bli Underbara ADHD:s egen krönikör – vad kommer dina texter att handla om?

– Åsikter om aktuella ämnen blandat med anekdoter och betraktelser från vardagen. Dessutom en och annan välriktad känga mot Kommittén för mänskliga rättigheter (KMR).

Återigen, varmt välkommen Emil – vi är väldigt glada att ha dig ombord!

Läs mer

Hur man går tillväga om man misstänker att ens barn har ADHD?

ranarp_bild11Bild: ranarp.org

Många undrar hur man går tillväga om man misstänker att ens barn har ADHD. Något Underbara ADHD:s expert på NPF-utredningar och diagnoser, tillika leg. psykolog, Anders Zandelin ger sin syn och tips kring nedan. Läs mer om Anders under ”Psykologens hörna” och ställ dina frågor till honom på fragapsykologen@underbaraadhd.se.

———

I de flesta landsting är detta en fråga för barn- och ungdomspsykiatrin och ofta kan man som förälder kontakta sin lokala öppenvårdsmottagning med sin frågeställning. Rutinerna kan dock skilja sig ganska mycket åt mellan olika landsting. Det finns en del landsting som insisterar på att man ska ha en basutredning från skolan innan de tar emot en. Detta är dock något jag ifrågasätter då man har rätt till sekretess. Barn- och ungdomspsykiatrin kan aldrig kräva att man blandar in skolan i ett hälso- och sjukvårdsärende, lika lite som skolan kan kräva att ta del av utredningsresultaten. Om man däremot remitteras från skolan kan barn- och ungdomspsykiatrin ha krav på remissunderlaget och i dessa fall kan man åtminstone kräva en pedagogisk utredning som visar att man kartlagt barnets behov och försökt hitta fungerande anpassningar.

Själva utredningsgången kan sedan skilja sig åt från mottagning till mottagning, men grunden är alltid en gedigen anamnes. Man strävar efter att få information från olika miljöer i typfallet föräldrar och skola, men man undersöker också fritid och relationer. Det finns inga psykologiska test som kan avgöra om barnet har en diagnos eller ej utan diagnosen ställs utifrån en helhetsbild av barnets fungerande. Man försöker också avgöra om symtomen bottnar i någon form av påfrestning som till exempel negativa livshändelser (skilsmässa, mobbning, dödsfall, trauma etc), bristande föräldraförmåga (missbruk, psykisk sjukdom, våld, depression etc), omognad, bristfälliga anpassningar, somatiska problem (sköldkörtel, allergimedicinet etc) eller något annat som bättre än en NPF-diagnos kan förklara symtombilden. I så fall börjar man med att hantera detta för att sedan se hur mycket av symtomen som kvarstår.

De olika psykologiska testen, ofta med ett begåvningstest och något test för att bedöma förmåga till uppmärksamhet och koncentration som bas, ger viktig information om funktionsnivå och behov av kompenserande åtgärder.

Som förälder kan det också vara bra att veta att skolan aldrig kan kräva utredning och diagnos för att sätta in stödåtgärder. Skolan är otvetydigt skyldig att kompensera barnet utifrån dess funktionsnivå och de är också skyldiga att göra en pedagogisk utredning som sedan uppdateras kontinuerligt

Läs mer