Krönika: träning och ADHD

Jag vet inte om jag började träna för att jag lyckades fokusera eller om jag lyckades fokusera för att jag började träna. Jag vet bara att jag mår fantastiskt bra av att träna. Min idrottsbakgrund är ganska brokig och den var aldrig riktigt seriös. Hockey, som alla andra boendes i och runt Leksand, men med noll förmåga i att ta mig fram på skridskor var det inte speciellt roligt särskilt länge.

Där kom även koncentrationssvårigheterna att spela en roll. Ovanför ismaskinsporten i Leksands Isstadion fanns det en rörlig reklamskylt. Detta var under slutet av åttiotalet och något liknande fanns ingen annanstans. Det här kunde jag upptäcka mitt under spelet och då slog min alldeles nyfunna läsförmåga igång på full kraft och jag stod, som förstenad, och läste på skylten. Detta hände flera gånger per match, oavsett om spelet var igång och jag borde jaga puck eller om spelet var avblåst och hela båset skriker på att jag ska komma och byta. Efter det blev det lite kampsport och slutligen tre säsonger amerikansk fotboll.

Man aldrig seriöst. Aldrig på den där nivån att jag blev vältränad. Mest för gemenskap och möjligheten att mäta sin fysiska styrka i ett kampmoment. Men sedan hände något. Jag bestämde mig för att göra något åt min då smått förfallande kropp. Det började med cykel, vilket var kul ett tag men det blev aldrig riktigt så där beroendeframkallande som jag hoppats på. Monotona ensamma timmar på en hoj, näe – inte riktigt adhd-kompatibelt.

Då, av en slump, hittade jag boot camp. Arméinspirerad träning i grupp. Allt föll på plats och helt plötsligt var träningen roligt. Numera är det styrketräning som gäller och gymmet är ett av få ställen där jag nästan alltid upplever att det där suset i skallen mattas av och ibland tystnar. Jag tänker i banor som förmodligen skulle vara svindlande, ryckiga och med alldeles för stora hopp för någon som inte har en fullfartshjärna utan bromsar. Men det är fokuserat på ett annat sätt.

Men dit kommer man inte direkt, långt ifrån. Det tog mig flera månader innan kroppen och hjärnan förknippade ett stundande träningspass med något positivt. Men när det väl hände var det fantastiskt. Den kick av endorfiner, adrenalin och andra trevliga hormoner, som i början skickades ut i kroppen efter avslutat träningspass, började nu redan när jag packade väskan och tog två stora klunkar proteinshake. Alltså innan jag ens lämnat lägenheten för att ta mig till gymmet.

Min amatöranalys av det hela är att vi som begåvats med adhd och därmed inte riktigt är stöpta i samma form som vanliga människor har ett större behov av att lära känna våra kroppar. När man börjar träna hårt så pushar man sig själv till utkanterna av bekvämlighetszonen, och efter ett tag går man över gränsen – och det är där man lär känna nya sidor av sig själv.

Dit är det som sagt en bit och det krävs självdisciplin, motivation och att man bestämt sig för att man ska lyckas klara av det första steget på resan. Men jag har funderat lite på vilka sätt jag lyckades ta mig igenom det där, för det var tufft ett par gånger. Mer om detta i krönika två på ämnet träning och adhd.

Emil Nilsén, krönikör på Underbara ADHD

Läs mer

SBU gör pilotprojekt om kunskapsluckor vid ADHD

SBU_logo_namn_Foundry_CMYK

Bild: SBU

Vad tycker brukarna att forskare ska ägna sig åt när det gäller adhd? Och vilka frågor vill vården ha svar på? SBU:s pilotprojekt kallade samman personer med adhd (däribland Georgios Karpathakis, Underbara ADHDs grundare & verksamhetschef), närstående och personal inom vård, skola och kriminaltjänst. Gruppen satte ihop en gemensam tio-i-topp-lista på vad de tycker är de viktigaste kunskapsluckorna kring behandlingsmetoder vid adhd. 

Från en ursprunglig lista på 39 kunskapsluckor vaskades de 10 viktigaste behandlingsmetoderna fram där gruppen vill se mer forskning. För att nå fram till dessa tio gjorde deltagarna först egna rankningar av kunskapsluckorna. Därefter träffades de vid en workshop för att diskutera sig fram till den gemensamma, slutgiltiga listan.

I prioriteringen av kunskapsluckorna är det viktigt att personal från SBU inte deltar i diskussionen eller kommer med egna åsikter. Uppgiften för SBU är att se till att alla kommer till tals samt att sammanställa resultaten.

Målgruppen för prioriteringen är forskare, forskningsfinansiärer, personer med adhd och deras närstående samt beslutsfattare inom vården.

Pilotprojektet bygger på en metod som tagits fram av den oberoende organisationen James Lind Alliance i Storbritannien.

Här kan du läsa SBUs rapport i sin helhet: Behandlingsmetoder_adhd_10_kunskapsluckor (extern pdf)

Läs mer

Webbinspelningen från Statens medicinsk-etiska råds etikdag om ADHD nu live!

I torsdags, 9 oktober, arrangerade Statens medicinsk-etiska råd (Smer) 2014 års etikdag med namnet ”ADHD – är vi på rätt väg?”. Vid seminariet diskuterades etiska frågor kring bland annat diagnostik och behandling, kriminalitet och missbruk, skola och uppväxt samt normalitet. Seminariet som hölls i Rosenbads konferenscenter var fullbokat och publiken deltog aktivt i  diskussionerna.

Här kan den som är intresserad se webbinspelningen av seminariet – den som vill se vår grundare & verksamhetschef, Georgios Karpathakis, presentation under seminariet kan antingen bläddra ner till och klicka på ”Georgios Karpathakis” i scroll-down menyn alternativt spola fram till 3:22:37.

Programmet för etikdagen hittar ni här:
ADHD-etikdag-program

regeringskansliet-acta

 

 

 

Läs mer

ADHD & mobbning i skolan – heldagskonferens med Friends 12 november

2.2Friends

ADHD och mobbning i skolan

Så stödjer du elever med ADHD för att förebygga utanförskap 

12 november 9-16,  Quality Hotell Friends, Solna

Barn och unga med ADHD, och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, blir ofta utsatta för mobbning och trakasserier. De upplever många gånger ett stort utanförskap vilket lärare, föräldrar och klasskamrater avsiktligt eller oavsiktligt förstärker genom handlingar och uttalanden.

Under konferensen vill vi ge dig en ökad förståelse för hur barn och unga med diagnosen ADHD upplever sin vardag i skolan med betoning på social samvaro och utanförskap. Vad du som arbetar i skolan kan göra för att bidra till en trygg, lugn och säker miljö för barn och unga med ADHD? Vi ger dig nya, inspirerande infallsvinklar och tydliga råd, samt idéer för hur du på bästa sätt kan stödja elever med diagnosen ADHD på din skola. Anmäl dig här!

Här hittar ni ytterligare information, fullständigt program och länk till anmälan

Läs mer

Succéföreställningen ”Ljuvliga Jävla Georgios” spelas åter i höst

Foto: Per Häljestam

”Ljuvliga Jävla Georgios” är en biografisk föreställning om föreläsaren, den f.d. PR-konsulten och grundaren av Underbara ADHD, Georgios Karpathakis. Vi följer med Georgios från förskolan, upp i tonåren och ut på Stureplan – hela vägen till dess han vid 25 års ålder äntligen får sin ADHD-diagnos.

Föreställningen bjuder på många skratt men har samtidigt en mycket allvarlig underton. Den visar inte bara Georgios fantastiska styrkor med ADHD utan också de allvarliga konsekvenser en utebliven ADHD-diagnos kan innebära. Föreställningen bör egentligen ses av alla i vårt samhälle. Den belyser och underlättar för oss att förstå och acceptera hur olika människor kan tänka och fungera. Klicka här för att säkra en plats till höstens mest gripande teaterföreställning!

”Ljuvliga Jävla Georgios” är inte bara en mycket underhållande teaterföreställning utan är också en utmärkt grund för olika utbildningar och värdegrundsarbeten.

Georgios tar med publiken på en resa som nog många sent ska glömma. Med hjälp av det utmärkta manuset, skrivet av Sophia Magasanik – ”Inför lyckta dörrar”,”Verklighetens folk”, ges publiken en unik möjlighet till förståelse, för att kunna hjälpa fler vuxna och barn.

Producent: Viktiga Tal
Manusförfattare och regissör: Sophia Magasanik
Skådespelare: Georgios Karpathakis

För ytterligare information, frågor och bokning av uppdragsutbildning, vänligen kontakta Viktiga Tal på info@viktigatal.se, 0176-80332 eller besök viktigatal.se.

Läs mer

Vill du vara med och göra skillnad?

Underbara ADHD arbetar för att hjälpa adhd-diagnosticerade att känna sig inkluderade, värdefulla, acceptera och få förutsättningarna att uppnå sin fulla potential. Samtidigt anser och arbetar vi för att Sverige ska vara ett samhälle där kunskapen om adhd är världsledande.

Vill du vara med och göra skillnad? Vi uppskattar all gåvor, oavsett storlek, väldigt mycket då de gör stor skillnad för oss.

SMS:a BIDRA 100 UNDERBARAADHD till 72672 så skänker du 100 kronor till vårt arbete. Vill du ge mer/mindre? Skriv BIDRA följt av summan du vill ge; BIDRA 50 UNDERBARAADHD, BIDRA 200 UNDERBARAADHD, BIDRA 300 UNDERBARAADHD.

Observera att det även går att skicka en hälsning i samband med sms-gåvan. Hälsningen skriver du efter sms-koden. T.ex. skulle du kunna sms:a ”BIDRA 100 UNDERBARAADHD Ni är bäst! Kram Jojje”.

Du kan även ge ett bidrag till vår verksamhet på något av följande sätt:

SKÄNK VALFRI SUMMA
Bankgiro: 544-910
Uppge namn/företagsnamn, e-post och märk talongen med “Gåva”.

KONTOKORT
Vill du ge en gåva via kontokort eller bli månadsgivare? Klicka här och följ instruktionerna.


Vill ditt företag vara med och göra skillnad? Vänligen kontakta vår verksamhetschef Georgios Karpathakis på 0739 332 012 alternativt jojje@underbaraadhd.se för ytterligare information om våra företagspaket.

Här kan du läsa mer om de företag och organisationer som stöttar oss i dag

Läs mer

Arbetsterapeuten: ordning & reda med kalender

Efter en strålande sommar, och förhoppningsvis även semester, är/ska många av oss nu tillbaka till vardagen igen. Skolorna har börjat, semestern är slut och vardagsrutinerna börjar sätta sig. Det är inte alltid det enklaste att få ihop och hitta en balans i allt som ska göras. Därför kan något så basalt som en kalender, av något slag, vara en utmärkt början till att få stenkoll på läget inför höstens alla uppgifter, projekt och utmaningar.

När personer frågar mig om tips på en bra kalender eller applikation börjar jag alltid svaret med en att ställa en eller flera motfrågor: vilka är dina behov, vad och hur vill du bli påmind, hur ska den se ut? En del vill ha färger, ljudpåminnelser, bilder med mera.

Kalendertips:

  • En vanlig papperskalender som ”bara” visar en dag i taget eller en som visar hela veckan? Det finns många kalendrar att välja på!
  • Använd kalendern i din smartphone! Eller ladda ner och använd någon av de många och väldigt bra kalender- och påminnelse-applikationerna som finns i dag. Har du laddat ner och testat olika applikationer men nu hittat den rätta? Ta bort överflödiga applikationer som inte används/fyller något syfte – då slipper du ödsla energi på att leta efter din favorit! Och glöm inte att ha allt på samma ställe så att det är enkelt att hitta.
  • Färglägg olika aktiviteter. Exempelvis skola/jobb i blått, fritid i orange, viktiga saker att ta tag i lila, vila/återhämtning i grönt och så vidare.
  • Använd gärna ljud och bilder kopplat till de olika aktiviteterna!
  • För dig som tycker smartphone- och papperskalender inte fungerar finns elektroniska kalendrar av olika slag vilka även går att få som hjälpmedel! Ta kontakt med och fråga din arbetsterapeut för ytterligare information.
  • Några apptips:
    www.colornote.com
    www.taphive.com/tick
    www.todoist.com


/Anna Lindskog, leg. arbetsterapeut.


Läs mer om och ställ dina frågor till Anna genom att klicka här!

Läs mer

Krönika: Det är inte svart eller vitt

Bild: fotosidan.se

Det är inte svart eller vitt, tyvärr.

Jag fick en fråga på Twitter, sanningen är nog snarare att jag la mig i en konversation, om ADHD är en gåva eller en förbannelse. Jag önskar att det vore så svartvitt, jag önskar att hela livet vore så enkelt som att det alltid fanns ett svar som är hundra procent rätt och riktigt.

Jag fick min diagnos en bra bit efter att jag passerat steget på ålderstrappan som markerar trettio och även om jag känt, betett och förmodligen uppfattats som lite annorlunda i nästan hela livet, så var det ändå skönt att få ett namn att sätta på det hela.

Jag sa en gång till en psykolog i bekantskapskretsen att jag ”förmodligen har en släng av ADHD” och då fick jag mig en rejäl uppsträckning. Denna skällning kom med en tydlig förklaring att det inte är okey att använda sig av diagnosen som en ursäkt, i synnerhet om man inte har genomgått en utredning och fått en professionellt konstaterad diagnos.

För att återgå till min syn på frågeställningen om ADHD är en gåva eller en förbannelse så blir det tråkiga svaret att det inte går att svara på.

Det kan vara bägge, ibland är det inget. Jag ser det som att min livspendel svänger lite längre ut åt varje håll på grund av hur min hjärna fungerar och ibland inte fungerar. ADHD:n tar mig till ställen dit vanliga människor sällan kommer, toppar som är helt magiska att uppleva. Men den har samtidigt, i skepnad av svag eller ingen impulskontroll, satt mig i situationer som varit extremt jobbiga att hantera.

Om någon erbjöd mig möjligheten att göra en ”reset” på hjärnan och få den mer åt det normala hållet skulle jag dock tacka nej.

Jag har lärt mig hantera det, hjälpligt i nio fall av tio och den sista tiondelen sätter mig inte längre lika djupt ner i skiten som den gjorde innan jag började förstå att jag måste hantera den.

Samtidigt har jag varit med om att sitta så passa djupt i skiten att knappt hårfästet var över ytan vilket gjort att jag inte längre är rädd för att lorta ner mig lite. Myntet har med andra ord två sidor, minst. ADHD är, rätt hanterat, en superkraft men som alla andra superhjältar så måste du lära dig hantera kraften – annars kan den löpa amok och då är det en förbannelse.

Diagnosen kommer aldrig vara ett frikort eller en ursäkt. Den kan inte användas som ett slippa ur fängelse-kort i monopolspelet. Myndigheter, rättsväsendet och de flesta människor du möter i ditt liv kommer bedöma dig utifrån samma måttstock som alla andra.

När du lär dig hantera din ADHD kommer du inse att det är något positivt, låt de tro att du är vanlig. Det är du inte. Men med stor kraft kommer stort ansvar.

Emil Nilsén, krönikör på Underbara ADHD

Läs mer

92 100 000 000 kr

Låter det mycket? Det tycker vi också.

Nittiotvå miljarder etthundra miljoner kronor – så mycket kan samhället spara om skolan och andra instanser ger samtliga barn med adhd rätt behandling, stöd och hjälp under uppväxten.

Det är en av anledningarna till att Underbara ADHD arbetar för att öka allmänhetens kunskap om adhd och ge varje diagnosticerat barn förutsättningarna att uppnå sin fulla potential.

———

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (http://www.skl.se/psynk/sociala-investeringar), och seminariet ”Vad får ett barn med psykisk ohälsa kosta?” i Almedalen 2012, kostar ett barn med adhd samhället 5,5 miljoner kronor under uppväxten – om skolan och andra instanser gör allt rätt. Gör de fel blir samhällskostnaden för ett barn med adhd istället 7,5 miljoner kronor.

I dag har mellan tre och sex procent av barn i skolåldern diagnosen adhd enligt Hjärnfonden (http://www.hjarnfonden.se/diagnoser/adhd__20).

Läs mer